Aftonbladet – 28 oktober 1853, sida 3

Article Image
vida de önska att marknader under återstående de, len af året mä hållas i stället för de aflysta. . — Under veckan har den olyckshändelsen inträffa! jatt en tjenstflicka här i staden intagit en så stor dosis svafrelsyra eller vitriololja, att hon ej kunde -fräddas, utan afled efter en dags förlopp i de rysliga,Iste plågor. Orsaken berättas vara svartsjuka eliter Jannat missöde i kärleksväg. rölettsdetSt ik BLANDADE AMNEN. HURU MAN KOMMER FRAM I RYSSLAND. Det ryska ordet Lapa betyder klo. Lapaå betyde: gripa och Lapowe den gripna saken: Enbtvar son Itånker resa i Ryssland gör bäst i att lära sig dess: Jord utantill och söka begripa dem. Det första är lät 20g — lapa, lapag, lapowe — klon, ett gripa, de: gripna saken; — men det sista är ej så lätt. Hvad lär lapowe? Den vetgirige, den på äfveniyr begifne, eller der olycklige, som ödet för till ryska gränsen, lära sis I snart hvad lapowe är. Vagntöget stadnar; de preu-;Jsiska konduktörerna ha sagt de resande att de frö: Joch med nästa station skola rulla fram på ryska jernI skenor och under beskydd af czaren, alla ryssars sjelf : herrskare. Vär oerfarhe resande — ty som säda: Itänker jag mig honom — tar sin nattsäck och sit I schatull och gär med tunga steg öfver på rysk jord. I Det är hög tid att vär resande lär sig nägot af lan dets spräk, seder och bruk. Undan för professorernz i ryska seder! Ett halft dussin tulltjenstemän, kontrollören och betälhafvaren för kossackstationen rus: fram mot den bestörte fremlingen cch ställa sig framIför honom med utsträckta händer. Deras ögon äro riktade på hans ansigte med en enträgen, hungrig blick. Hvad betyder det? Jo, det betyder lapowe. Dessa utsträckta öppna händer, dessa hungriga blickar säga så tydligt som möjligt och på ett språk som enhvar mäste förstå: Fremling, här äro vära hänIder. Lägg någonting uti dem. Fyll dem. Ni kav ej komma fram här mot vär vilja. .. Ni behöfver vår vänskap. Köp den ! ) Lät, o främling, ej några utrop om oförsynt tiggeri halka öfver dina läppar. Säg för all del ej ett ord om prejeri. Afbäll dig så vidt möjligt ör frän alla hotelser att skrifva till Times,. Dessa menniskor ha aldrig hört talas om Times; de veta ej hvad det är, de veta blott hvad lapowe ör, och lapowe skols och mäste de ha. De äro ryska embetsmän, och du är en resande. De äo gamar, och du är deras rof. De tigga, de begära icke — de fordra. De begagna sig blott af sin rättighet, och du gör bäst uti att ej begagna dig af din. Att taga lapowe — att öppna handen och tillsluta den öfver nägot du lagt deri — utgör en del af en rysk embetsmans tjensteåliggander. Det är en officiell handling, som i alla förekommande fall verkställes hastigt och energiskt utan all: ceremonier och betäskligheter. Ryska embetsmän måste lefva. Deras löner, från den lägsta till den högsta, äro jemt och nätt tillräcklig. att betala deras frukost och qvällsvard. Det är följaktligen styrelsen som på sätt och vis tvingar.dem: att slå ned på älla och allt som kommer inom deras synkrets och att taga sä mycket de behöfva, eller ätminstone så mycket de kunna få för att bestrida utgifterna för mid dagar, husram, kläder och lyxartiklar. Ingen at den drömmer om att rodna för sin begäran om lapowe; all finkänsla som kommer i tråga är helt och hålls: på gifvarens sida, aldrig på mottagarens. Stålsatt i medvetandet om sin rätt framräcker den ryske em. betsmannen sin hand på ett groft eller höfligt sät: allt efter omständigheterna, och bans moraliska köns väckes endast om den resande, med hvilken han har att göra, är nog enfaldig att ej förstä den högst naturliga och rättmätiga fordran som denna öppna havc ställer till honom. För gående och kommande, höga och läga är la. powe ordet. Lät oss antaga att en engelsman, tysk eller fransman, i Warschau eller Smolensk, önska lemna tandet eller begifva sig till någon avman rysk stad. Han behöfver ett pass. För att erhälla ettså dant mäste han hatva ett intyg om god frejd frär polisen inom sitt distrikt. Denna suktoritets äliggan den bestridas i första instansen ef en skrifvare. Der resande, förtrogen med dessa lägre tjenstemäns seder och bruk, ger kraft åt sin anhällan genom en laporwe, ock intyget är i hals händer. Detta är dock ej tillräckligt. Tatygetmåste våra försedt med poli sens stämpel, och denga stämpel är i polislöjtnanten: bänder; en fin gentleman som-är klädd i en vkleit. tande guldsmidd grön uniform och har sin embetslo kal i ett inre rum, som främlingen beträder med e artig bugning och en öfvertygelse (förorsakad af der ifrågavarande herrns fina skick och höga plats) att et: anbud om lapowe till-denne man skulle utsätta honon för faran att blifva sparkad utför trapporna. Då nämnde herre — han är viss derpå — ej vil taga nägra penningar, försöker fremlingen att vinn: barns välvilja genom höflighet. Min-herres, säger han med en djup bugning (den andra sedan Han kom mit inom dörren) vill ni hafva den godheten at ståropla detta intyg! Löjtnanten vänder honom ryggen och svarar: Jag har ej tid. Derpä tar hän eo: penna och ett ark papper och börjar rita en karrikatyröfver den besökande. Sedan detta är gjordt, gar han fremlingen ånyo en betydelsetull blick och vänder sig mot fönstret. Detta, öfversatt på ren svenska, betyder:sHvad är du för en underlig sälle? Hvarfört sticker du ej handen i fickan ? En intelligent frem liog begriper det genast; men vi vilja antsga att vår vän fremlivgen ej är särdeles rikt utrustad på hbuf vudets vägnar. I stället att räcka fram sina penringar, framsträcker han änyo sitt betyg. Var af der godheten, min herre, och stärnpla detta ! Minp herre, säger ryssen i vredesmod, jag ha äonu ej ätit min raiddag. Fremlingen täsker naturligtvis, att ryssen ämnar först äta middag och sedan stämpla intyget. Men hvarför gär ban då ej och äter? Hvarför sitter han qvar vid sin pulpet, tydligen i bestämd afsigt att qvarstadna, och klockan ät likväl öfver fyra på eftermiddagen. Tiden gär förbi) och lokalen skall snart stängas. Var af den godhe ten, min herre, och stämpla detta papper !s — Jag har ej. ätit middag, herre !s ryter löjtnanten till i hög sta vredesmod, och vänder fremlingen ryggen. De tyckes ej vara nägon möjlighet att få denna stämpel I detta ögonblick fattas fremlingens arm med stor häftighet af skrilvaren — en förträfflig ung man som är utom sig af raleri, sisom fallet mäste vara äfven med den bästa ibland oss, då hen ser någon bära rig bakvändt och enfaldigt ät. — Hvilka länga orasvep herre ! Ni en resande, och har ej nägra floriner till öfverlopps ät vär löjtnant! Denna förklaring i rättan: tid förenklar saken ba: tydligt. Nägra floriner förändra händer, betyget förses med stämpel, och fremlingen lemnar polisbyrån med en praktisk lexa, hvaraf han fröligtvis skall ha mycken nyttas Så snart han på andra ställen drar tram sitt stämplade certifikat och sina floriner, erhäller han sitt p3ss med mindre besvär och större kostnad än han väntat. , En annan lexa väntar bonom-vid.stadsporten. Vagaen stadnar, en polisbetjent tar hans pass och öfverlemnar det ät Mlimapektoren . Han kommer tillbaka utan passet ren med en Hhelsning från inspektoren: Pan Inspector prosye pang na sniedanien. Frärlingen bör det på en gång med förväning och nöje. Helsningen har en dubbel betydelse. Den kan betyda: to! Pen inspectorn inbjuder denresande att frukostera7 med sig; och på detta sått uppfattas den af fremlinhå gen. Men den kan också betyda: Pan inspectorningy bjuder den resande. att gifva honom nögonting tilll. frukost, om hvilken betydelse fremlingen, stackarsiö 2 OA IE TIP tat NNE NE AN RT PE De

28 oktober 1853, sida 3

Thumbnail