Aftonbladet – 26 oktober 1853, sida 3

MPPpIIITALvIG VIS BVATIGGRGURUTT UTLIITUe ars BLANDADE AMNEN. Harro Harring. Den för några år sedan gerom sin förvisaing från Norge beryktade Harro Harring har med anledning at Kosztasaken tillsändt redakuionen af ;NewYork Herald för den 28 Sept. följande skrifvelse: Till utgifvaren af NewYork Herald. I afvaktan på att det Skandisaviska samfundet skulle gitva mig ett tillfälle att inför amerikanska allmänheten framlägga följande fakta, väntade jag förgäfves tills den stora Ingrahamska demonstrationen: egt rum, utan att det skandinaviska baneret visat sig. Min erkänsla mot Amerikas representanter i utlandet och den väckta frägan om erkännandet af amerikanskt. medborgarskap uppmanar mig att vid detta tillfälle: lägga följande berättelse för er talrika publiks ögon: Den 29 Maj 1850 kl. emellan 6 och 7 på morgonen, medan jag ännu låg, blef jag i Christiania i Norge: arresterad af tvenne polisembetsmän och fyra polisbetjenter, och i en väl tillsluten vagn förd ombord på det kongl. postängfartyget Nordkap, utan att hafva blifvit anklagad för nägot brott eller någor olaglig handling och utan att ens fått tala med min betjent. På min fräga hvart man ämnade föra. mig — om måhända direkte till Ryssland — (hvars: styrelse flera gänger af den danska regeringen fordrat: mitt utlemnande) erhöll jag ej nägot bestämdt svar. Dä jag som fånge anlände ombord på Nordkap erhöll jag efter anhållan besök af Förenta Staternas vicekonsul, mr De Konink. Jag berättade honom min ställning och nedlade i hans händer min protest säsom amerikansk medborgare, bestyrkt med aödiga dokumenter. Mr De Konink meddelade mig då sina officiella instruktioner, enligt hvilka han egdeatt förfråga sig hos Förenta Staternas konsul i Ber-gen och den sednare hos Förenta Staternas beskick-ning i Stockholm. I anseende till det långa afstån-det mellan dessa orter kunde jag hafva varit i ryskt: fängelse eller mäbända afrättad innan några ätgärder hunnit vidtagas från Förenta Staternas sida. Det: vägde sålunda på ett härstrå, om jag skulle kunna: undkomma en sådan fara. Hvad jag hade attvääta. i ett sådant läge, kan läsaren lätt föreställa sig af min biografi, skrifven af en af mine vänner, mr Al. Everett, f. d. amerikansk ambassadör i Kina. Så snart mitt öde blef. kändt, hölls ett offentligt möte af flera tusen af OChbristianias invioare, der en protest mot ett sådant kränkande af: aorska konstitutionen uppsattes och aflamnades: i nor-ska stäthållarens kans i, hvilken händelsevis var fråmvarande på nägra timmar. Samma församlivg he-. drade mig genom en deputation at tre dess medlemmar med ett tillkännegifvande af sina åtgärder, tilläggande att de för min räkni ,g af auktoriteterna begärt ett pass på England, sar ,t att en polisembetsman skulle beordras att åtföljs, mig till amerikanska ambassaden i Köpenhamn. Jag eskorterades af en vorsk polistjensteman, hr Steen, till Köpenhamn, der jag qvarstannade ombord som fönge, medan hr Steen sprang omkring till flera beskickningar för att uppgöra om mitt ytterligsre fortskaffande till Rysslandi eller gvarhållande tills vidare som fånge i Helsingör. Straäxt sedan Nordkap astat ankar på K öpenharavs redd, lördagen den I Juni, skickade jag it visitkort, med mitt hamn till amerikanska beskickning (ens kansli, med aninödan att nägon ville utkomma oc :h mottaga min förklaring. Kortet mottogs af en ung man i e. t yttre rum; men ingen infann sig. Utan att inv ta mig i närmare beskrifning om huru det lye! kades mi att undkomma en eskort, som ville föra mi gg tll for yr och afrättning, nödgas jag tillägga följ: mds : Nä. sta morgon befann jag mig ombord på en jiter dansk slup, destinerad till Hull, i beständig fö a att blifva gripen ånyo och förd ombord på ryska. ängfregatten Kamtschaika,, som kryssade i Östersj! sn. i I ett så farligt. läge bexökte en af. mina vänner: ännu en gäng amerikanska sändebudet, med yrkande: att nägon mätte komme till min bjesp. Min vän erhöll det enkla svaret: Som det är söndag kunna vi ) göra någonting vid saken. . In gen, kapten Ingraham, ombord på ett amerikanskt krigsskepp, fanns i. särheten. Den 15 Juni aulände jag till Hull utan: åfventyr och ätervände till Fört.nta Staterna i Januari. 1853. Straxt efter min ankomst, den 7 Mars, tillställde jag Skandinaviska sällskapet ett förslag utt utnämna en kommitte för att mottaga nägra me dde(roden. Jag nästan blyges att nödgas tillstå, detjag: aldrig erhällit något svar på mitt förslag. Då jag: genomläste den NewYorkska Ingraham-ko mmitteens inbjudning till alla. de särskilda nationa .korporatignerna, väntade jag en uppmaning trån sällskapet till mina landsmän Skandisaverna i NewY ork, att anslut sig till en deputation från oss till gen ädle kapten lvgrahams ära. Jag väntade förg? fves. Då der ei lirger i min karakter att på ett r ogenkärt sätt frana ställa roin person för allmänhet s n, och i betraktande af ofvannämnde förhällander vat jäg. ej härvarande vid Ingrahamsfesten i går fton. 7 Det förhällningsstt, som amerikanske. beskickningen i Köpenhamn kttog, var dock ej aggon personlig affär, utan ett ppst tjenstefel a ett amörikanskt sändebud i utlan:et, hvarigeno en menniskas lif sattes i fara. I värvarande Övomblick, då en naturaliserad medborgaes rättigh ter och amerikatska sändebuds förhällNingssätt blifvit föremål för hela nationens uppmärkVO anser jag det för min skyldighet att gifva nill. hjdrag till handlingarne i Koszta-saken, på samua gäng jag härmedelst ännu en gång får uttrycka nin tacksamhet för mr Schroeder, amerikansk chargö Paffaires i Stockholm, för det värdiga handlingssätt han som en äkta republikan ådagalagt till den stjernbeströdda fanans ära. Paul Harro Harring. Williamsburg den 23 September 1853. ö HANDELS-UNDERRÄTTELSER