Aftonbladet – 26 oktober 1853, sida 2

leputerade anser kollegium olämplig, enär deras beattnicg hädanefter; ej, blifrit vigtigare, än hittills vait förhällandet och edgäng i oträngt mäl nedsätter dens värde och betydenhet. — Uti Aftonbladet för i går omförmäldes land de utländska nyheterna, efter tidningar rån Wien, att österrikiska regeringen beslutat redsätta sin armå med 100;000 man, hvilket sommer att lemna en besparing af tjugufem millioner gyllen. Denna underrättelse, som man knappt skulle afva väntat just i detta ögonblick och särleies från det hållet, lemnar en giltig anledning att framställa den frågan, när Sveriges egering skall blifva betänkt på att vidtaga en eduktion inom armåeen härstädes, till minskning af den i förbållande till vårt lands resurser högt tryckande militärbudgeten? Denna råga synes vara på sin plats just nu, då konungens rådgifvare, som enligt grundlagen skola anges bafva den pligten att i alla allmänna åtgärder bevaka landets bästa, äro sysselsatte med tillagningen af den kongl. propositionen om statens tillstånd och behof. Vi se här ä ena sidan en i hög grad militärdespotisk stat, sammansatt af en mängd olika och till en del fiendiliga nationaliteter och helt nära intill skådeplatsen för ett förklaradt krig, likväl i stånd att tillbakahålla och betvinga den militära lystnaden och tänka på landets invånares behof at lindring: andra sidan är det ett samhälle, hvarest sjelfva det politiskt förskräckta partiets organ inom pressen ändtligen kommit till den förnuftiga insigten att förklara, att det nu är lugnt, men der icke desto rnindre, under fyratio års oafbruten fred, ej blott militärutgifterna växt för hvarje riksdag, likasom sjelfva militärens antal och anspråk sväller och efterhand inkröktar jemväl alla de civila erabeten, med hvilka sådant är möjligt, uten regeringen ändock icke länge sedan äskat och erhållit två millioner särskildt för denna förvaltningegren och nu nyligen funnit nödigt att bryta det mindre kreditivet för utomordentliga anstalter till rikets försvar,, År detta ett normalt tillstånd och alldeles omöjligt att deri få någon förändring? ; Vi vilja icke upprepa de vid riksdagarne och inom pressen mångfalldiga gånger och utan tvifvel med allt fog upprepade skälen för en sådan förminskning i militärbudgeten, som kunna hemtas från de skattdragandes behof af lindring i utskylderna, emedan man väl vet att detta numera icke vinner något gehör inför det gällande systemet, under det belägringstillstånd, hvari regeringsmakten befinner sig från löntagareintressets sida; vi bedje blott att få fästa uppmärksamheten hos dem, som vända det döfva örat till för detta skäl, på den serskilda och trängande nödvändighet till en zeduktion af den slukande militärstaten, som ligger i de nu från alla håll uppstigande anspråken på förbättring i kommunikationsanstalterna inom riket medelst jernvägar. De fleste önska, att ett jernvägssystem må kunna tillvägabringas äfven för Sverige, så snart som möjligt, men alla känna tillika, att kapitaler för de större hufvudlinierna icke kunna anskaffas utan beviljande af en räntegaranti från statens sida för en större eller mindre längd af år, och — hvar skola pengarna härtill tagas, om icke genot förminskning i utgifter som kunna modereras ora man vill, och hvartill i främsta rummet borde höra en både utan all skada möjlig och lätt verkställd indragning af en de af krigsstyrkan och dess ställande på vakanser? Det vore åtminstone vigtigt att få vete något enda skäl — blott ett enda, hvarföre sådant icke kunde ske, då landet derigenox sattes i fillfälle att inom några få ärutan en ruic nerande skuldsättning, som skulle lägga fäder. nas missgerning inpå barnen, komma iåinju tande af civilisationens vigtigaste medel till framkallande af alla landets naturliga hjelpkällo; för det materiella välståndet. ör hed