Aftonbladet – 26 oktober 1853, sida 2

norlunda än han är; och så framt ni icke öf verensstäramer med honom i alla hans grundsatser och syften, bör jag blotiställa mig för risken att ni skall bibringa honom er verldskännedom och på honom ioympa er ärelystnad? Han höpnade, och var redbar nog att icke försöka svara. Nåväl Pisistratus! det tvifvel jag uttalade, är det tvifvel jag erfar. Ty det är verkligen blott genom hemsanningar, icke genom skarpsinnigsa argumenter, som jag kan bekörspa denna olärde Scythier, hvilken, nyss anländ från stepperna, kommer att förvirra mig i portikerna. . . sÅ ena sidan, hvad skall det blifva af konom i Gamla Verlden? Vid hans ålder och med hans energi, skulle det vara. omöjligt att innesluta honom med 088 i de Cumberländska ruinerna; trånad och missnöje skulle göra om jatet allt hvad vi kunnat uträtta. För honom finnes icke, och jag fruktar att det skall aldrig komma att finnas, någon tillflykt i: böcker. Men att skicka honom ut i något.öfveruppfyldt yrke — att ställa honom midt ibland alla dessa det sociala lifvets missförhållanden, mot hvarg härda stenar han ständigt skärper sitt hjerta —-att handlöst kasta honom ut bland de frestelser för hvilka han är som mest åtkomlig — detta är en pröfning som jag fruktar skall blifva för bård för en så ofullständig omvändelse. I Nya Verlden skulle hans energi utan tvifvel finna ett tryggare fält; och sjelfva hang barndoms älventyralystna och ombytliga vanor torde der kunna på ett helsosamt sätt tillgodogöras. Klagomålen öfver den civiliserade verldens missförhållanden finna, befarar jag, ett läitare, om än till formen mindre poleradt svar ej atatsekonomen än af den stoiske filosofen Ni tycker icke om dem, ai finner det bård att utiderkasta er dem, säger statsekonomen: men de äro den civiliserade statens Ja gar, och ni kan icke förändra dem, Vigare män än ni hafva försökt ändra den och aldrig lyckats, ehuru de vändt up och ned på jorden! Godt och väl; men vVerl