Aftonbladet – 25 oktober 1853, sida 1

FAMILJEN CAXTON. I En faniljtafia Av SIR EDWARD BULWER LYTTON. Och tror ni dår, utbrast jag — tror ni då, att icke äfven jag älskade! — älskade längre än ni gjort; renare än ni gjort; att jag genomgått härdare strider, mörkare dagar, flera sömnlösa rätter än ni, — och likväl — Vivian hejdade mig. Hvad! utropade han; vär detta verkligen sannt! Jeg föreställde mig att ni torde ha känt ett svagt och flyktigt tycke för miss Trevanion, men att ni med ens böjt och besegrat det. Åck nej; det är omöjligt att verkligen älska, och att afstå från allt hopp såsom ni jorde! —lemna huset, fly hennes närvaro! ej — nej, detta var icke kärlek l ; Det var kärlek! och jag ber himlen att den en dag måtte låta er erfara huru föga er böjelse hade sitt ursprung från dessa känslor hvilka göra sann kärlek sublim som hedern och saktmodig som religionen! . O min kusin, hvad skulle icke ni ha kunnat blifva med edra sällsynta naturgåfvor! ja, jag vågar hoppas det, hvad skall ni icke ännu kunna blifva om ni vill genomgå ångrens skola och söka försoning! Tala icke nu om er kärlek; jag talar icke om min! Kärleken är nägot som är förbi för bådas våra lif. Blicka tillbaka till tidigare tenkar, till svårare felsteg! — er far! — detta ädla hjerta som pi lättsinnigt sargadt, denna mycket uthördande kärlek som n så föga uppfeattat!s ) Se A.B. uris 181-164, 186, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183, 185, 187, 188, 190, 191, 193— 195, 197, 199, 200, 202—204, 206, 208, 209, 212, 214—218, 220, 221, 223, 224, 226, 227 —230, 232, 233, 230—237; 239, 241—243 och 245.