Aftonbladet – 24 oktober 1853, sida 1

I fö. 2ete 0048 VIA Nybrogatan a Ladugärdslands:; ilar beräknas priset det utrymme dö upptaga. STOCKHOLK, den 24 Öktober. — Med anledning af riksdagens annalkande innehåller Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning en längre uppsats, hvars allvarliga innehåll förtjenar mycken uppmörksamhet, och hvaraf!vi nedanföre meddela den väsentligaste delen. Den karakteriserar på ett klart och träffande sätt behofvet af förbättringar i uästan alla grenar af vårt statslif, känbart för hvar och en närmast inom området för hang egen verksamhet, för presten, för skolmannen, för landtbrukaren, industriidkaren o. 3. v. Hvar och en ytkar reformer i den gren, hvari han lärt känna orimligheter; brister och för äldrade stadganden, medan han ofta nog kan vara mycket konservativ i det som han icke eller mindre väl känner. Derafs, söger författaren, denna stora Mängd af Motioner för hyarje riksdåg. Hvar och en tager fram det söm ligger honom närmast, och det blir mycket-af till slut. ; ir . ,s Under sådana förhållandens, fortfar författaren, är det tydligt att ländet ovilkorligen kräfver en btyrelse, som vore i stånd att sammanfatta de olika reformbehofven, och genomföra den så djupt efterlängtade reörganisationen i de ötaliga riktningar, der den behöfves. Det är alltså ett reformerafide, ett kraftigt framåtskridande regeringssystem, som är, landets högsta behöf och allvarligaste, Om ock tysta önskan. Med sorg och bedröfvelse måste då fosterlandsvännen tänka derpå, att det rådande regeringssystemet just är motsatt till -hvad det borde vara; att regeringen, i stället för att taga initiativet till reförmfrågornåg lösning, i stället för att med ädel och varm patriotism frammana landets bästa krafter till ett gemensamhetsarbete för fösterlandets utveckling och välfärd, söker göra alla sådana sträfvanden om intet, betraktande och stämplande dem såsom ett oroligt öch af mjstnöje eller enskilda biafsigter föranledt nyKetsmakeri. Och icke Hog med att den så återhåller frariätskridandet; äfven i ett och annat fall der vi gått ett litet fjät framåt, har regeringen åter bragt ois tillbaka, såsom man örfärit af de nya förfättnilgarne i fattigvårdsoch jordafsöndrings-frågorna. SS Vi kunba ej uttala huru bedröfligt vi finna detta; huru smärtsarit det kännes, att se så många förhoppningar begvikna; huru tröstlös och nedslående den tanken är, att vårt land, tidd alla tillgångar att göra folket lyckligt och infördt på civilisationeris väg) skall hållas qvar isett sjukligt aväghetstillstånd, blott dörföre att de, söm åtagit sig det ansvarsfulla kallet att) leda våra öden, -äntingen icke förmå bedöma tiders kräf, elleröck sakna kräft och viljfatt utföre hvad fan af dem har ovägerlig rätt att iordra. RER nd Regeringeris beteeride iskätteföreriklingsfrågan, ettbeteende som Vi j längre beKötva karakterisera, sedan allmänhetens döm deröfver) fedan fallit; utgör endast ett drag afkönseqvens med det sätt hvårpå den behandlat andra frågor, såsom läroverksreformen, kytköTagsförslaget m. m. Böklagligen skulle man få ännu ett drag att anteckna på denna styrelges i meritlista.n Derefter kommer förfåttåren in på tullreformen: Hvad som derorti Eifören kan ej för ofta upprepas. Vi erinra härvid endast, att det rykte nedanföre omtämnes om en väntad. rogeringsproposition i tullfrågani, som skulle gå: ut på borttagande af importförbuden å yhes varor, men på?det vilkörätt föfändringår i tull texan hädsnefter behandlades i likhet med grundlagsfrågor, äfvenledes kommit till våra öroms a Hvar. man känner :behofvet-af mgetöm. gripande reform i våra tullförfattningar: Så änge erfarenheten ännwej visat-att en-sådan reform kunde-utföras utan vådeorjregåe mot-Iständet deremot någon giltig ursäkt. Nu har dock erfarenheten så tydligt som-möjligtådagalagt att probibitivsystemets öfvergifvande icke blott ej medfört någon.våday, utan tvertom medfört den största; välsignelse förde lins der,j hvarest: mangjort.de friare åsigternaxgällande. På samma. gång har. erfarenheten, vis sat att prohibitivsystemet, i.de länder sonbis behållit detsamma,. overkat förderfligt just för: de näringar som deraf skulle-skyddass. Norrs köpings fabrikanter, dessa. prohibitismens förkämpar, för hvilkas missförstådda, intressen hela landet fått lida, har funnit sin fabrikation aftynande och hotad-medundergång, och äfven de, blindaste ha nödgats erkänna att skulden härför hufvudsakligen .drabbär — just deras påstådda skydd, införselbudet-å varor som tillhöra deras fabrikation. ioYtterligare har erfarenheten visat, att å de varor. som ,blifvit skyddade; blott genom en. -låg.införseltull, har en stark och -blomitrande. fabrika tion inom landet uppkommit,--i hvilken.-händelge vi. blott nämha. bomullsspinnerier och pappersbruk. 9 aDet är ej. meningen-attshäringå. i närmare detaljer af: detta ämne; meningen är blott-att upprepa .de kändar förhållanden som öppnat ögonen äfven på de förr mest ifriga. prohibitister, .och hvilka då väl äfven :borde ha öppnat, ögonen: på. sjelfva-regeringen, hos:hvilken likväl .någon iuppmärksamhet.på erfarenhetens: vitfiesbörd.. och des enklaste sakförhållanden måste förutsättas...Dem. enda farhåga.å regesringehs sida: — och, detta är visserligen ett Phuffädmotiv .— som ännu kunde qvarstå, vore fruktan för minskadsinkomst af tullen, genom: tällsatsernas nedsättande. .;Men , äfven..denna fruktan har blifvit häfd af erfarenheten..sEnglands! tullinkomster ha: betydligt ökats, och.jej minskats genom nedsättningen, ochtydligt är att upphäfvandet af införselförbuden skulle bereda en ansenligt förhöjd: inkomst. för ; de varor som, sålunda komme. att förtullas, under däöttlrla AH antingen. a Införag ollon sal om