Aftonbladet – 22 oktober 1853, sida 3

Ånn fösta LR om HAT GÄR ss BUATE JEVVERTSTERSEAGAS IN STI afskärandet af en hand, jemfördt med de så som tära på: sjölen. Prof. Stebbin. En engelsk polistjenstemans kombinations -förmåga. ro För omkring 20 år-sedan sattes hela lande (England) i oro genom en mängd efter hvar. andra följande hemlighetsfulla juvelstölder Det vanliga vär, att en lady, som begifvit sig bort på visiteller! promenad; vid återkomstet fann sina juveler försvunna. Man-kunde e Ginna ringaste spår efter tjufvarhe: Lady Bles sington, lady Wynford och andra persöner gj rang och förmögenhet plundrades hvar-efte ahnan. Stölderna bedrefvos i stor skala istac likasom på -landet utan-att -tjufvarne kunde upptäckas, så att slutligen ännu en hemlig: hetsfull .juvelstölds blef en stäende, rubrik? tidningarne. Tjenstefolket i de plundrade husen blefvo naturligtvis misstänkta, polisen klandrades och invånarne, höga som låga, i de förmögna husen intogos af obehagligakänslor. Polisen blef uppryckti och gjorde alla möjligs efterforskningar; men allt förgäfves. Stölderns förtgingo oemotståndligt öch nåddeslutligen Bath. 4 , Tidigt en morgon uppväcktes hr Hall (porkomidivsane Ba ) et en häftig RE oh på dörren.. Det varen af hans underordnade. Li natt, berättade denne; -hafvajuveler: till et! värde af 2000 p. st. blifvit stulna i öfverste Kayes hus vid Royal-crescent. Familjen hade begifvitsig-bort vid-tiotiden-och vid-återkomsten kl. två varseblef man stölden. Hvad var att göra? Somliga personer hafva en vana att, då en kinkig fråga sättes på dem, antinger skaka på hufvudet, gnugga sig i pannan eller stryka sig om hakan os 8. v. Hall hade fliksom alla andra. sitt sätt, och derför lade hän, som han plögade; fingret på näsan. Då hav gjort detta, uppklarnade genast hans förstånd; ban trodde sig nu bestämdt veta hvilka tjuf. varne voro och:— hvad som sär. mera — han fångade dem efter några timmars förlopp. Läsaren torde väl fråga på hvad sätt? Hall var nemligen en gammal soldat, d. v. : en person som är van att ha ögonen med sig. En bland de lärdomar Hall inhemtat i sina yngre dar, då ban ännu endast var en aybakad lancier, var att allting, utan åtskilaad, hade i-sig: sjelft någon: betydelse. Hvad han derföre såsom soldat vänjde sig att iakttaga, då han betraktade truppen och dess rörelser eller andra tjenstens detaljer, det fortfor han att såsom polisofficer tillämpa vid akttagandet af folket: rörelser. Sålunda hade Hall, kort tid förr än den här beskrifnachändelsen inträffade, under sin gång till Guildhall abserverat-en-gigg komma hvarje morgon till staden genom öfra Bristolvägen, och då han gick hem på aftonen, såg han samma gigg begifva sig bort igen.. Detta; händesickeren dag utan dagligen under ett par vetkorsstid. Det fanns ingenting misstänkt i uppsydetl eller hällningen -hosdetvenne--gentlemän som suto i gigzen, och Nkvät syfiterdöt Boet at de ankommo , och... begåiv: sig. bort just der vägen. Medan detta skedde vid öfra Brietolvägen, så inträffade att en annan gigg, också umaehållande två personer, ankommo till stiden: genom; den. nedrax Bristolvägen soch afägsnade sig regelbundet och på samnid tätt om aftonen... Dette. var i santing ett märk. värdigt sammanträffande. Desra resande tyckes dock icke bafva någonting annat gementamt än sättet för derasSnkomst och aflägaande. Det ena paret tög alltid in på ettanedt värdshus vidvena ändan af staden och let andra på eft sälmresialle vid stadens anIra ända. De sågon aldög sammanträffa eler vara i sällskap, Med hvarandra, och just lerföre måhända fann Fall ettyyvisst samnanhang defi emellan: De resande tycktes rara ganska! fygpt. folk; de fördrefvo tiden ned att spatsera omkring pägatorna och hade ynbarligen tycke för arkitektur; emedan de somoftast-sågos utanföreRoyal-creicent beindräfide:dess ädla fasad, på Kvilket ställe fvear Hall med batonger under så n kamrat vid sidan! fått vaha att promenera. Då han derefter hörde kttenstöld blifvit förfvad i öfverste Kåyes boning så erhöllo de örmödanden han hyst ochde slutsatser han Halls första steg var att undersöka spåren fter den begångna stölden; men det fanns ndast det tömda juvelskrinet som visade hYad om blifvit gjordt — intet uppbrutet löck, injencöppnad dörr; intet utslaget fönster, icke n -smutsfläck, med ettord ingenting i oording. Familjen begynte misstänka tjenarriey ch desea blefvo alltmera förvirrade i samma nån soma utseendet blef mer emot dem än mot någon ennan person. Höll insåg dock enast att stölden var för fint utförd för att ara af oerfarna tjufvar. Frånvaton af alla lags spår efter ;tjufvarne bevisade att stölden lifvit utförd af sådana som voro fullkofali ahbesaorva Fda mek RT KL TA