FAMILJEN CAXTON. 9 En familjtafla Av SIR EDWARD BULWER LYTTON. Han skref ett kort bref till Roland, (det var detta bref som -hos. den. arme mannen hade uppväckt en så sangvinisk: glädje. — det -bref efter;-hvars. genomläsande han bade sagt till Blanche: Bed för mig,) yttrande helt-kort att-han önskade se sin-far;. och han uppgaf en källare i city till. mötesplats. Mötet exde rum. Och när Roland nalkades med kärlek: och förlåtelse i bhjertat — men (hvem skall klandra honom derför?) med värdighet på sin panna och förebråelse isin blick — färdig att vid första ord kasta sig till ynglingems: bröst, då studsade Vivian; som endast såg de yttre tecknen och uttydde dem efter sing egna känslor; han lade sina armar i kors öfver bröstet och sade kallt: Bespara mig edra förebråelser, sir — de äro fruktlösa. Jag har uppsökt er endast för att föreslå er, att ni må rädda ert nämn och afstå från er som.x — Derpå, och troligen endast i afsigt att uppnå sitt syftemål, förklarade dem olycklige ynglingen sitt fasta beslut att aldrig lefva till sammana: med sin far, att aldrig underkasta sig hans myndighet, att han var fast besluten att fullfölja sin. egen bana, hvilken denna bana än måtte. blifva; :han vårdade sig icke att göra redo för -de omständigheter hvil: ka syntes mest tala emot honom — utan trodde. han -måbända snarare, att ju sämre hans far tänkte om honom, desto -mer -utsigt: hade. han-att vinna sitt gyftemål. sAllt hvad : jag af er: begärs, sade. ihany -wär de:ta: Gif mig det minsta ni kan erbjuda, för att bevara mig från frestelsen att röfva, eller ) 8e A.B. prit 161—164, 168, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183; 185, 187, 188, 190, -191, 193— 195, 197, 199, 200, 202—204, 206, 208, 209, 212, 214—218, 220, 221, 223, 224, 226, 227 —230, 232, 288, 235—237, 239, 241—243,