Aftonbladet – 21 oktober 1853, sida 2

ätta i gång, kommer att göra resan mellan sk lessa platser på fem dagar. sti Storhertiginnan Stephania af Baden har blif:oc rit inbjuden till den kejserliga familjen ilst Jompiegne. Monitörens jemförande redogörelse för statsnkomsterna under sista qvartalet, visar ett!Kc örökadt belopp i jemförelse med motsvarande 20 jvartal förlidet år. Ke Den qvantitet utländsk spanmål som hittills til lifvit införd i Frankrike lärer utgöra tre milioner hectolitres. gv Det berättas att pla Compagnie du Creditsk oncier, hos regeringen anhållit eller -står ina vegrepp att anhålla om tillstånd att få förhöja jr äntan på de lån bolaget utgifver till sex pro-jbl ent. De till inspektion i departementerna utsände de statsråder hafva nu alla slutat sina rundresor, indantagande hr Carlier, som afrest sednaregs in de andra och icke tros sluta sina arbetendy förr än i slutet at November. ENGLAND. Fredskongressen, som den 12 dennes började sina möten i Edinburg, öppnades medlar ett tal af Cobden öfver den turkiska frågan. re Hr Cobden kallade alla dem narrar, hvilka för tvenne år sedan, då det var fråga om attlet! betrygga landet mot ett möjligt angrepp frånre Frankrike, icke ville lemna något gehör åtk hans påståenden om fransmännens kejsares!n fredliga politik, utan förklarade sig för de sedermera till utförande komna åtgärderna. HanU finner uti den närvarande sakernas ställningf ett bevis för rigtigheten af sin åsigt, då Frankrike för närvarande befinner sig i nära förbund med England, emot kejsaren af Ryssland, och han påstår tillika att denne sednare alldeles icke skulle ha företagit sitt anfall påll Turkiet, om icke det då för tiden i Englandv gängse skränet emot fransmännen föranledt bonom till den öfveriygelsen, att på ett förbund mellan Frankrike och England ingalunda vore att tänks, och att han följaktligen kunde sätta i verket sina planer mot Turkiet, ntan att befara nägra inkast från devestra makternas sida. Under den vidare fortgången af sitt tal vände sig hr Cobden mot Turkiet, isynnerhet med afseende på det loftal öfver denna makt som lord Palmerston mot slutet f af parlamentssesionen höll öfver densamma.l. Han skildrade Turkiet såsom helt och hållet i förderfvadt och befinnande sig uti förruttnelse-lt tillstånd, framställde de kristnes ställning il! Turkiet såsom sämie än de amerikanska ne lf gerslafvarnes, och påkallade derföre det kristna: Europas tacksamhet mot Ryssland för dess!! bemödanden att befria de kristne undan korans förtryck, ja han fordrade att England, om det öfverhufvud blandade sig i frågan, skulle göra gemensam sak raed Ryssland. I samma anda som Cobden yttrade sig hr Bright, hvilken lade synnerlig vigt på den finansiella sidan af saken, de oerhörda kostnader som krigsrustningarna och den ståeride ären iMedförde, yttrade sin fruktan att England, om det fortgick på den bana dest intagit, inom få år skulle blifva förvandladt till ett stort dårhus; och jemte uttryckande af sin önskan att det engelska lejonet, som i alla fall började blifva ålderdomsbräckligt, måtte förhålla sig stilla, yrkade han på en öfverenskommelse med Frankrike om en ömsesi-! dig förminskning af hären och flottan. — Påföljande dag, den 13, talade både Cobden och Bright ånyo, den förstnämnde åter hufvudsakligen i den turkiska frågan och i samma andal som föregående dag, ty, menade han, om man har att välja mellan Turkiet och Ryssland, sål måste man så väl af religiösa som af statsekonomiska skäl förklara sig för den sednare makten. Att Ryssland genom Turkiets förvärfvande skulle blifva öfvermäktigt och farligt för hela Europa, förklarade Cobden för ett i doktrinära dårars hufvud uppsprunget I bjernspöke; ban sjelf fastbäller vid den äåsigt att Ryssland blir desto svagare ju mer dess lområde utvidgas. Hr Bright behandlade derpå låter fredssträfvandenas financiella och statslekonomiska synpunkt. Bland andra talare märktes äfven den gamle amiral sir Charles Napier, hvilken förklarade sig vara lika fullIkomligt fredligt sinnad som hr Cobden elller nägon af närvarande damer och herrar, Isamt endast uti de till fredens ernående och :;I bibehållande föreslagne medlen icke alideles löfverensstämma med fredssältlskapet. SynnerTlligen med afseende på Frankrike, som håller :1400,000 å 500.000 man under vapen, medan :li England knappast finnas 20.000 man, och Tbvilken makt ännu under Ludvig Filips tid l visat fiendtliga afsigter raot England, sökte leir Ch. Napier derefter visa, att det för Engtlland vore den största dårskap att, medan ji Jalla andra Europas stater massor af menni:Iskor stå under vapen, vilja med fredsvännerna Isöka sitt skydd i en afväpning i stället för uti Hett till kraftigt sjelfförsvar rustadt tillstånd. — IDen 14 slöts kongressen med en soir i musiksalen. Ett antal ansedda fabrikanter och köpmän i tI Sheffield hafva till ministeren öfverlemnat ep tladress hvari de uttala sitt förtroende till mii Inisterens politik och uttrycka den önskan, att I Turkiets integritet måtte skyddas mot RyssHUland, men fordra tillika att regeringen af inItresse för Englands materiella välstånd icke I måtte af några folkdemonstrationer låta förHleda sig att afvika från sitt beslut att på allt 5 I möjligt sätt söka upprätthålla freden. Drottningen låter bygga sig en ny propeltller-ång-yacht af jern, om 280 fots längd oeh 37 fots bredd, för att ersätta den utrangerade yächten Victoria and Albert. TYSKLAND. Preussen. Man tror i Berlin, att om en ny 3 konferens rörande orientaliska angelägenheHterna kommer att öppnas densamma skall hållag i Berlin. Preusiska regeringen skall ha skickat en cirkulärnot till sina ambassadörer i utlandet, Iför att förebygga den misstydning man möj2 t 4 3 a 3 i r a