Aftonbladet – 20 oktober 1853, sida 3

appgift för sitt lif att taga noggrann kännedom on le vansinniges läge, och fann att de uti de flesta lärhus och enskilda boningar värdades ännu sämre in i fängelserna. En gäng faon hon en man, som ati äratal hade varit inspärrad och blifvit så förvillad att han alldeles upphört att tala. Ingen vägade komma borom nära, hvarföre ocksä haas föda tilltälldes bonom genom ett fönster. Men miss Dix rissto af sin i fängelserna gjorda. erfarenhet huru näktigt vänliga ord verka, till och med på förhärlade förbrytare. Hon tilltalade den olycklige med Aalighet och han — började gräta. Derefterlät han titan motständ föra sig ur sin boniag, och hans väldamhet upphörde alldeles när han allt fortfarande eror öra och menniskovänlig behandling. Den menniskoälskande damens bemödanden hafva blifvit väl ipptagna utaf åtskilliga nordamerikanska stater, ock let har lyckats henne att genomdrifva detuägra staer redan Jlätit uppföra därhus. Hon använder nu aela sin tid till att besöka de särskilda anstalterna. för vansinniga, och bemödar sig att förmä ätven de friga staterna att förskaffa sig dylika inrättningar. Jennes egna tillgångar äro ganska knappa, men hon efver och verkar i Förenta Staterna, der ingen jernvägsdirektion, ingen ångbätsförare skulle af henne vilja taga den ringaste betalning för hennes fortskaiande från den ena orten till dea andra. Ka hvar inner sig förpligtad att understödja hennes företag eh sålunda bidraga till det allmänna bästa, 2 Från S:t Mauritius (Isle de Franco) skrifres, att man bar för afsigt att upprätta en r-gulier ingbitskommunikation mellan denna ö och Suez. Så nart jornvägen öfver näset vid Suez blifvit fullbore lad, kommer genom denna ängbåtsförbindelse att öpp as en ny och snabbare kommunikation mellan Europa och Australien. — DEN ENGELSKA BOMULLSINDUSTRIEN. Den årliga importen af rä bomall till Siorbritannien har stigit ofantligt sedan ionevarande ärhundrades början. År 1800 utgjorde dens 56 millioner K, 1815 100 nillioner, 1835 400 millioner och i närvarande iid angefär 700 millioner B, hvilket gör omkring 1000 tons om dagen. Nästan hela detta ofantliga förräd gär till Liverpool. Sjatton tjugondelar deraf införes från Förenta Staterna, å:erstoden från Brasilien, Ostindien och Egypten. Omkring en sjundedel utskeppas till andra länder i sitt råa tillständ, så att fullt ipp 600 millioner B bearbetas i de engelska bomallsfabrikerna, hvaraf de i Laacashire ensamt sysselsätta halfannan million menniskor. Af den förädlade delen gör en tiondedel förlorad under tillverkningsaorocessen, en fjerdedel becrbetas för den inhemska förbrukningen, och äterstoden utskeppas till andra länder som manufakturgods. Det närvarande ärliga värdet af Englands bomullsmanufaktur beräknas till t5 millioner pund sterling, af hvilka 30 millioner anses ätgä till arbetskostnaden, då räämnets värde ansläs till en tredjedel. I nägra artiklar af sämre slag öfverstiger materialets värde vida den derpå använda urbetsskicklighet. I andra äter är värdet af det pä lem nedlagda arbetet oändligt mycket större än det vearbetade materialets. Profver på bhomullsgarn ha syligea blifvit framvisade af sä utsökt fia spänad, att len enkla träden är nästan omärkbar för det obaråpnade ögat, om den ej lägges på något mörkt föcemäl. En härfva bomullsgarn innehåller 840 alnar; let skulle likväl erfordras mer än 2000 härfvor af detta garn för att viga ett skälpund. Med tjugufem T af sädan tråd skulle man kunna omlinda jorden rid eqvatorn, medan de i värde skulle vida öfvergå in egen vigt i guld. Til! importen af den råa bomullen och exporten af man.fakturgodset användas ärigen fartyg till en sammanlagd drägtighet af 800,000 ONS. Iagenting ger måhända ett äskädligare begrepp om torleken af denna gren at den engelska industriem in följande tvenne fakta: — 1:o Ett stigande i priet på räämnet med två pencs på skälpundet kostar abrikanterna 4 millioner puud sterling. 2:0 Till dex nkla processen att slå stärkelse i trädarne under pinningen förbrukas årligen 250,000 tunnor mjöl till Bit värde af en half million pund sterling. — FÖRENTA STATERNAS HANDELSFLOTTA. Eilselska tory-tidningen the Press fäster uppmärksameten på den oerhörda tillökniog som nordamerikarka handelsflottan vunnit under de sednaste ären. Vära läsare, säger tidningen, skola utan tvifvel högeigen öfrerraskas när vi här berätta att nämnde hanlelsflotta numera är större än Englands och att drigigheten ensamt af de i Newyork hemmahörande kofardifartygen är i det närmaste lika stor som Lonlons och Liverpools tillsammantagna. Enligt officiella imerikanska uppgifter hade Förenta Stateruas hanlelsflotta vid slutet af förlidet är en drägtighet om ner än 4,000,000 tons, hvaremot den engelska ej ippgick till mer än 3,000,000. Fö sju är sedan sar Newyorker-flotians drägtighet betydligt mindre än Londons, men vid utgängen af är 1852 öfversteg den L,000,000 tons, medan Londouas räknades till 682,000 och Liverpools till 634,000 tons.