BLANDADE AMNEN. LYCKAN SKAPAR MANNEN. I politiken beror det, som bekant, blott alltför ofta af utgängen, om en person koramer att bli berömd och ärad eller tadiad och förkastad. Washington och Lopez kämpade bäda för att befria en af moderlandet misshandlad koloni; den ene dog ärad och aktad af hela verlden säsom en frihetshjelte, den andre slutade sitt lif i galgen och man erinrar sig hozom numera blott såsom en simpel förbrytare. Louis Napoleon ensam kan tjena säsom exempel på bäda delarne. Hans misstyckade försök att tillröfva sig makten under Ludvig Filips regering gjorde att han af alla ansägs för en snfaidig narr elier ungdomlig fentast, dä deremot buns lyckade kupp emot republiken satt honom i samma klass med Machiavelli, Augustus och fernotiJens mest klippska statsmän. Dea store, Blächer har också mera lyckan än förstindet att tscka för den plats han intager i historien. Om han hade dött under Fredrik den stores tid skulle ban på sin höjd lemnat efter sig ett namn såsom mauvais sujet, i all nägon skulle gjort sig besvär att minnas honom. Ty säsom löjtnant kämpade han med svenskarn2 mot sitt fäådernesland och togs tillfånga, men blef benädad och genom sina vänners inflytande äter anställd i preussiska armeer. Dä hac sedermera 1773 förbigicks vid ett avancement begärde han afsked och arhöll det af den store konungen red följande ord: Ryttmästar Blächer är afskedad och kan dra åt fanders!s Ännu 1806 ansägs Blächer för ett pund hufvud, då han tvä gånger blef tillfs zea och mäste kapitulera med en betydlig armöktr. Men geaom nägra modiga och dumdristiga bandiingar samt en utmärkt stabschefs biständ lyezades det honom omsider att blifva en i hela Europa firad hjelte, öfver hvilken man nu upprest exa ärestod och skrifvit dussintal af biografier och äreminnen.