Aftonbladet – 17 oktober 1853, sida 2

nr nn nn narr nn dr rn Hiansen alldeles misslyckats. Frankrike och ke Inglend ha förkunnat sitt beslut, att om så nö-!bi ligt är, understödja Turkiet i dess motstånd motor le af Ryssland uppställda fordringarne. De halfa kommit öfverens att hälla fast vid de regle-jia ingsvilkor, som de fyra makterna trodde sig p uttala i Wienernoten, men gom det missiyckales dem att med noggrannhet i språket uttycka. De af Porten framställda modifikatiorerna adopteras i det väsendtliga af de vestiliga nakterna såsom grundval för deras förslag och agen eftergift sker för kejsar Nicolaus i hans önskningar i afseende på formfrågan. I Olmiliz yttrade, som man vet, czaren sin besedvillighet ait godkänna de turkiska maodiikationeraa i principen, förutsatt att detta ersännande sker genom en deklaration och den ursprungliga Wicner-noien bibebälles såsom eglerande instrument mellan de båda parerna. I denna punkt viija England och Frankrike icke gifva efter. En not, hvarom Ryssand redan offentligen förklarat, att den just innebär hvad den efter de vestliga makternas isigt icke skall innebära, kan aldrig åvägaoringa en tilifredsställandn bemedling mellan de vestliga makterna och Rysslaud. De sednaste underrättelserna från Konstantiwpel gå till och med den 2 dennes och äro som vanligt så motsägande, ait det är svårt att med hvarandra förena de särskilda uppgifterna Engelska krigsfartyget Fury bragte, enligt en telegrafdepesch 1 Independancer, den 9 dennes till Marseilie underrättelser, som fullsomligt bekräfta uppgiften att Porten förklarat Ryssland krig och tillägga, att fiendiligheterna gkola öppnas om ryssarue icke inom fjorton dager utrymt Donaufurstendömena, Denna depesch förfullständigas genom en annan, enligt hvilken Furys den 8 Oktober mött Ardento som öfverbragt till den engelska flottan befallning att inlöpa genom Dardanellerna, en befallning gom sattes i samband med det vid Furys, afgång från Konstantinopel allmänt utbredda ryktet att turkiska och egyptiska flottorna inlöpt i Svarta Hafvet. Enligt denna uppgift skulle den af Porten ryssarne förelagda terminen endast utgöra elfva dagar, så att efter deras antagande som pästålt att krigsförklaringen skett den 27 September, denna termin skulle utlöpa den 8 Okiober, ii då den deremot först skulle tilländagå den 151c Okt. om man antager att den officieila krigsförklaringen först skulle ega rum den 4 Ok-1 tober. Enligt en depesch från Poeris af den 10 ils a f E I 1 Kölnische Zeitung hade Furys medfört den underrättelsen, att sultanen tilikänneagifvit de fyra makterna stt fiendtligheterna genast skulle! taga sin början. om ryssarne icke genast lemnadel: Donaufurstendömena. En privatkorrespondens i Independ.s från Konstantinopel af den 29 Sept. berättar i ettl, kl. 7 på aftonen dateradt Postskriptum, att: sultanen en tivama förut utfärdat en hattische-l1 riff med antagande af den utaf divanen proklamerade krigsförklaringen. Enligt en depesch från Paris af den 11 d:el. skall ångfartyget Chaptal ha bekräftat de medi Fury, ankomna underrättelserna. r Öfver Wien berättas att österrikiska ambassadören i Konstantinopel utverkat hos sultanen, att inga fiendiligheter skulle öppnas före den 15 dennes, Den sednaste nyheten innehåiles i följande telegrafdepesch från Paris af den 12 på förmiddagen: Evligt uppgift i Constitutionel bar sultanen antaget krigstförklaringen och skickat order till Omer Pascha ait af ryssarne begära furstendömenas utrymmande, hvarjemte, för den händelse att furst Gortechakoff förklarar att han först måste inrapportera detta till Petergburg, nödig tid härtill beviljas. Om ulrymmandet absolut vägras, skola fiendtligheterna begynna, dock skall turkiska armeen icke öfver-1. skrida Donau. Divanen har påkallat de alliedras äfven ett materiellt understöd.r Fiera uppgifier från skilda håll häntyda pål att mean för allvar väntar krigets snara utbrott. . Engelska krigedepartementet har skickat order till Dublin, att sez regementen skola hålla sig redo att inskeppas till Medelhafvet. Till Galacz vid Donau hade från Sebastopol ankommit fyra ryska örlogsskonertar och åtta kanonslupar. Från Warschan skrifves, att de sex ryska armekårer, som hittills hållits mobila, nu skolal göras marschfärdiga. I Wallachiet taga ryssarne allt flera stora byggnader, kloster, skolor, fustliga palatser samt enskilda hus i anspråk för inrättande af storartade militärhospitaler. — Tuseutals wallachiska bönder drifvas dagligen af ryssarne till arbete på förskansningar och baracker vid Donau. Furst Stirbey har, på en anmodan om liqvid för åtskilliga provianteringar, af Gortschakoff erhållit ett mycket barskt svar oeh strax derpå afryska generalkonsulatet fått en anmaning att betala åtskilliga resterande ryska pålagor från den förra ockupation. En turkisk armåkår af 30,000 man under öfverste Magnan skall afgå till Bosnien såsom observationskår emot Montenegro, hvars furste på sista tiden med ifver börjat bedrifva ganska misstänkliga rustningar. Österrikiska internuntien i Konstantinopel säges ha begärt hos turkiska regeringen att den icke vid sin Donavarmå skall använda några polska eller ungerska flyktingar; ett motsatt beteende vill Österrike betrakta säsom en fiendtlighet mot sig. Lloyd) har en skrifvelse från Konstantinopel af den 29 September, i hvilken såsom en händelse af stor vigt omtalas Grekiska patriarkens i Konstantinopel samma dag inträffade död. : FRANKBIKE. På Pariserbörsen hade varit utspridt ett rykte derom att kejsaren skulle befinna sig opasslig. Detta rykte vederlägges på det bestämdaste af nPatrien.