Aftonbladet – 14 oktober 1853, sida 3

husbondens fötter ; hvarefter äsksträlen uppref en del af golfvet, splittrade ett fönster och dödade 3:ne kor, som stodo utanför byggnaden vid fönstret, men hustrun, som satt på samma bänk red mannen, fiek endast en kostusion, så att hon afdänade. Kalmar d.8 Okt: Marknaden vid Gelebo d. 4 dennes var nästan lika talrikt besökt som vanligt och afslöts, utan att nägra tjufnader eller andra marknaderna vanligen . ätföljande oordningar afhörts. Mot aftonen förmärktes dock att en del drängar blifvit snågot modiga, men orsaken dertill var ieke bränvin utan — Rigabalsam, hvilken i 2:ne butiker försåldes af eokan Christina Ljusgerantz härifrån Kalmar, som.visade sig af härvarande magistrat hafva erhällit rättighet att idka dylik handel.Ehuru tillsagd att upphöra med sitt krögeri, fortfor hon dock att, trotsigt åberopande sitt privilegium, försälja sin medicin, ätven till synbart ö:verlastade personer, hvilka köpte och genast på stället fortärde den ena !,:dels, !Y, och, .helqvartersflaskan, efter, den andra. — På grund af detta försök att, medelst försäljning afifrägavarande, mer än bränvin sprithaltiga och berusande fluidum, kringgå utfårdade: lagar och författningar har den: nämnde marknad öfvervarande ki onolänmannen: Åraell funnit sig befogad till Konungens befalluvingshafvande härstädes heroställa, huruvida icke vid marknadstillfällen äfven försäljning ai Rigabalsam borde förbjudas. — Kreaturshandeln var särdeles ringa. För 13 qvarters oxar betaltes 160 rdr, för. 12 qvarters 100.å 120 och för 11 qvarters 80 rdr rgs paret. Kor betaltes med 25 a 30 rdr rgs stycket. Westervik d. 8 Okt. -Inom -stadens eljest så fredliga område har nyligen en förskräcklig väldsgerning blifvit begången, som vi likväl för denna gäng endast kunna omnämna i korthet, emedan dorustolsrannsakning härom änau icke företagits, när vär tidning lades i pressen. Mändagen den 3 dennes, kl. half 11 -på afton, reste rådmannen och vice häradsbötdingen N. EF. Nibelius. med skjuts frän staden, för att begifva sig till Lunds gästgitvaregärd; men kvapptoh.nuen bortom landtstället Ulriceborg, blir han af tvenne för honom okända karlar bakifrän nedryckt ur äkdonet, släpad till landsvägsdiket och derefter på det grufligaste sätt misshandlad, hvarvid våldsverkarne säsom tillhygge använde en afbruten tjock stör, med en deri qvarsittande spik. Då häradshöfding N. ägde den själsnärvaron att låtsa sig vara sanslös, sedan han förut med sin venstra arm i det närmaste afvärjt de slag, som mättades ät hufvudet, tyckte angriparne slutligen, att deras ofter hade fått nog, och buro honom till den nära qvarstående vagnen, utan ait skjutsdrängen under tiden på något sätt sökte att hindra nidingsdädet. Så snart hr N. äterkommit till full sans, och sett sina fiender -gå bort, läter han skjutsen stanna vid torpet Vestra Lund, dit han öfver natten tar sin tillflykt. Frampå morgonen hemförd till staden, blef han genast besigtigad af stadsläkaren doktor Forling, då ett bonom tillfogadt sär förklarades för möjligen lifsfarligt och hans mänga andra kroppsskador. befunnos vara af den svåraste beskaftenhet. Det har redan lyckats stådsfiskalen Wablbergs nitiska bemödånden, att upptäcka och gripa de tvönn e egentliga våldsverkarne, hvilka tillika med den misstänkte också häktade skjutsdrängen, i dag skola undergå förhör inför rädhusrätten.