Aftonbladet – 13 oktober 1853, sida 3

USS, UUVULA OLUIINSIVET I DIV BIDVVLUMUD SIAM 975 ter sävaäl de flesta utländska städer som flera a? småstäder, och det är i fråga om nästan allt sädan: som beror af våra kommunala myndigheters ätgörac den. Deita omdöme drabbar isynnerhet äåtgärderns för stadens sundhet, under vanliga förhälländen, gatuläggning och renhällning m. m. d. som afser isvänarnes helsa, trefaad och hvad man i allmänhet kal lar komfortb. Man, behöfver endast sommartiden. då hufvudstadens intagande omgifningar stå i ful fägring, från dessa hegifva sig in till staden för av finna den stående kontrasten melian detta sunda, inbjudande läge och de smutsiga och stinkande gator torg och menniskoboningar, som möta den kommar des ögon och luktorganer. Man bar sedan länge varit öfverens derom, att der stora dödligheten inom hufvudstaden förnämligas härrörer frän försummelserna i gators oeh gärdar: renhållning jemte bristen på friskt och lätt åtkomligt dricksoch kokvatten, men det oaktadt bar unde: ärstal ingenting af vigt blifvit åtgjordt för att afbjelpa dessa olägenheter. . Kolsran har tvenae gänger bärjai inom hufvudstaden och pätagligen just genom de bär antydda förhällandena vunnit en näring och intensitet, soim hon troligen eljest aldrig med de medicinska hjelpmedel, hvilka nu stå till buds, skulle ernätt; men, osktadt 19 ärs betänketid, stär allt ännu qvar vid det gamla. Detta envisa stillastäsnde och de ständigt alltmer bjert framträdande olägenheterns deraf, jemte dess oförenlighet med nutidens framät;skridande i alla riktningar och särskildt i fråga om helsovärden leder ovilkorligen en hvar till den frågan: Hvad raände orsaken vara till denna lojhet i allt hvad som rörer hufvudstaders kommunala angelägerIbeier, och huru skall den kunna afbjelpas, så att vär sköna bufvudstad ätminstone i sanitärt, om ocksä icke i sndrå hänseenden, kan tillfredsställa invänarnes bebo? och nägorlunda följa med exemplen från andre länder? Vi skola längre ned söka besvara den frägan ock tillika angifva det i vår tanka enda botemediet mo! lojheten och det deraf följande stillastäendet; vi vilja förut endast med nägra ytterligare exempel belys: förbållandet. Det kan visserligen invändas att under de sednart ären åtskilligt blitvit gjordt för hufvudstadens snygg: het och prydlighet cch att polisen strängt vakar öfve: gatornas renHällande, hvilket till och med gätt si långt att personer, som underkoleratiden utslagi tvättvatten i rännstenarne, blifvit af polisbetjeninger antastade. Vi medgifva gerna att så är förhällandet och att de cfficiella myndigheterna söka göra hvad på dem ankommer, hvarom också ätskilliga öfverståthällareembetets kungörelser vittna. Sädant uträttar dock i det stora hela ingenting, sålänge de kommunala myndigheterna icke gripa verket an för att inverka på menigheterna, föreslå omfattande förbättringar och med ett ord träda i spetsen för kommunens framätskridande. Åtskilliga bädedyrbara och i sin väg nyttiga företag hafva väl under de sednare ären blifvit för stadens räkning utförda, men deremeot ingenting i de vigtiga afseenden som vi här påpekat, oaktadt väl ändock befolkningens hälsa och platsens sundhet borde i främsta rummet tagit uppmärksamheten i anspråk. Ändtligen, sedan säväl Götheborg som Norrköping försett sig med gasupplysning, hafva vi också kommit derhän, dock hufvudsakligen genom enskilda personers bemödanden och genom ett enskild: bolag, hvarförutan den saken väl tillsvidare fätt hvila i ro. På eu vattenledning inom hufvudstaden torde vi få vänta i åratal, oaktadt allt hvad derom skrifvits och projekterats: Ett bättre system för undan skaffande af orenligheterna från latriner och gärdar är väl ej heller värdt att tänka på. I fräga om ga tuläggningen har man ett godt tillfälle att anställs betraktelser öfver vederbörandes sätt att sila mygg och svälja kameler,; man behöfver nemligen endast jemföra kostnaden för den nästan oupphörliga 0m läggningen at vära med kullersten belagda gator mot den att för en gäng, säsom i Götheborg och nästar öfverallt utomlands, belägga dem med s. k. tuktac sten, hvilket visserligen första gängen erfordrar er större utgift, men söm mängfaldigt betalar sig genoa dess längre varaktighet, dess lätthet att vid bebo laga stenläggningen, dess ändamälsenlighet för trafi ken oeh slutligen lättheten att rengöra, enär vattne: hastigt afrinner och icke säsom på kullerstensgatoru: qvarstannar mellan stenarne och nedslammar der merendels af fin sand bestående fyllningen, sä a innan korrt hälor bildas och gatan änyo behötver or läggas. Det är pätagligt att, oberäknad den ekono miska fördelen, stadens osundhet, sävidt den beror 3 bsnygga gator, skulle i hög grad förminskas, om mar hade den omtankan att belägga gatorna med tuktad sten i stället för den nu begagaade kullerstenen, då gator och torg hastigt kunde rengöras och dyvattnei aldrig, säsom nu, finge tillfälle att stadna och sil: sig ned i jorden samt derigenom småningom förpest: dricksvattnet eller i form af uppstigande osunda ärgor förgifta atmosferen. Vi vilja ej nu vidröra andra kommunalärender, så som fattigförsörjningens handhafvande och kontrollen deröfver m. m., utan ätergå till besvarande at der fråga, vi ofvan framställt, och som utgör det egentliga föremälet för denna uppsats, nemligen hvad som är orsaken till den lojhet, Mrist på omtanka och stilla stående som förmärkts i fråga om hufvudstadens kom munala angelägenheter. Det förhäller sig med denna orsak liksom med st mänga andra orsaker-och verkningar inom den en skilda och allmänna hbushällningen att man icke ser den eiler icke vill se den, ehuru den ligger helt nära: Man ser visserligen den aldra närmaste orsaken, nemligen i förevarande fall de styrande personernas olämplighet, liknöjdhet eller vidlyftiga enskilda affsrer, som bindra dem att verksamt egna sig åt kom munensg angelägenheter, men man ser icke grunder till det förbällandet att sä qvalificerade personer kunb: komma till styret. Om man derföre ville se hele sanningen och icke endest halfva, så skulle man finns att orsaken till det öfverklagade törhällandet ligger i sättet att konstituera vära kommunalmyndigheter samt i tiden för derss forifarandg säsom sådana. Det på skräoch klassintressen grundade valsättet samt de i de flesta fall för lifstiden gällande uppdragen för värs kommunailtjenstemän, verka derhän att det kommu bäla lifvet hos os3 står på en lika låg punkt som det politiska. Samma orsaker medföra i begge fallen Jsamma verkningar. 1. Det finnes ett land der det kommunela lifvet upplbått en hög grad af utveckling just i följd al de sunda principer hvarpä det hvilar. Vi veta alltförväl att bloita antydningen på detunga, framtidsrika Amerika utgör en styggelse för vära konservatister och att de helst önskade att oeeanens vägor mätte begrafva alla underrättelser från detta föremål för deras fruktan liksom för deras motständares hopp, mer de torde dock ursäkta att vi begsgea tillfället till en jemtörelse. Inom Förenta staternas kommuner. väljas ijenstemännen icke af vissa skrän eller klasser, utan af kommunens bela befolkning och aldrig för lifstiden, utan för ett eller vissa är. Odugiisra eller liknöjda personer kwepa ej derstädes,-sksom här ofta händer, sitta i äratal och utan att göra skäl för sig uppbära dryga arfvoden, eller i egenskap af permagenta kommissioner lisgiltigt handtera kommunernas apgelägenheter. Sädana utgallras och en ständig omvexling af friska viljor och förmägor eger derstädes ; lrum. Ett stillastöende eller tillbakagående kan det icke komma i fräga, emedan sjellva folket går frårmät. Hos oss äter har man visligen-befriat. det frän omtackan att sköta sins egra angelägenheter och lagt q jden i hånderna dels på regeringen och byråkratien, dels på vissa klasser och skrän; derföre stå vi också stilla medan andra bättre lottade folk gä framät. 1 Om man nu föfbigär den politiska. sidan af saken, sä är dock nödvändigheten af en i mera folklig riktiog genomförd förändring al vårt nuvarande kom alvåsende ganska ögonoskenlig. Om än vära gamlas tna.nervativa dei fbtraftar filla widara Araga otatevio.