Aftonbladet – 10 oktober 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — GUIENNE, en i Bordeaux utkommande tidning, tilkännagifrer, att man icke vidare behöfver sväfva i ovisshet i afseende å inträngandet af oidium tuckerii. På 20 eller 30 kommuner när härjas hela departementet at denna landspläga. Underrättelserna frän Entre-deux-Mers, Reole och Bazas läta icke mera hugnande. I arrondissementet Ssint-Macaire räknar man knappt på en femtondeeller tjugondedel af den vanliga skörden. Vinerna i detta arrondissement hafva, ehuru noterade såsom sämre, stigit från 150 fr. till 400 fr, fatet. Det är icke mera fråga om årets skörd, jordbrukarne anse den vara förlorad; det är sjelfva vinodlingens framtid, för hvilken man fruktar. Bordelais synes hotas af samma öde som Ungern, hvars vingårdar stå härjade, och der man ser sig nödsakad aft omskapa sitt jordbruk. De underrättelser, som ingått från åtskilliga länder, utvisa att vinrankan icke är den enda vext, som för närvarande härjas af sjukdom. I södra delen af Europa i Nordoch Sydamerika och i vissa trakter af Afrika äro åtskilliga ädla frukter, såsom citronen, kakaobönan, ananas och kryddnejlikan likaledes angripna af sjukdomar, som visserligen ej änau äro af svärare beskaftenhet, men som icke dessmindre förs tjena att fästa de lärdes och observatörernes uppmärke samhet, emedan deras samtidiga uppträdande synes häntyda på en allmän orsak, hvartöre vissa slags vexter företrädesvis äro utsatta för sjucdomar. — HANDEL MED MENNISKOBÅR. Följande underrättelse i en tysk tidning är i flera afseenden ganska iotressant. Man förvänas öfver de ofantliga summor: hvilka bandeln med menniskohär och afsättning af denna vara i Frankrike och England ännu i vära daIgar sätter i rörelse. I Österrike har införseln deraf, i anseende till den ofantliga tullatgiften (50 gyllen pr centner), betydligen minska s. Men ännu för några är sedan steg den i Wien oeh de öfriga tyska och italienska provinserna: är 1840 till 7 centner (1 centner — 100 skälp.) 82 skälp.; är 1841 till 7 centa 86 skälp. och 1842 till 7 cent. 38 skälp. Ifrän Böhmen, Mähren och Ungern ankommo ganska betydliga härtransporter, äfven af ringare godhet, hvilka förarbetades af perukmakarne till de vanliga arbetena. Men tillförseln ifrån fremmande länder har i Wien så betydligt aftagit, att de ingäende i ej utan största möda hafva kunnat verkställås. Af dessa ädlare appreterade här äre stora nederlag i Oberwesel vid Frankfurt am Main, i Dingelstädt, i Fulda och i Groszhenbach vid Mildenberg nära Mainfloden, hvarifrån härsorterna i partier ifrän 20 till 30 centner försändas till Paris och London. Ifrån dessa stapelplatser utsändas nägra samlare och köpare till Franken, Rbhentrakterna, Nederländerna, Holland, Schweiz, Hessen, Westpha!en, Spessart och ända till Sachsen, för att uppköpa här, dels emot kontant beItalniog, dels emot utbyte af balsdukar, förkläden, spetsar, hanskar och andra varor i byarna. Häretafklippes så nära skinnet, att blott en tums bredd står qvar på hufvudet, och betalas efter längden och godheten med 6 till 24 gyllen för skälpundet. Dyrast är alldeles hvitt hår ifrån gamla hufvuden och det äkta svarta häret. Det bästa häret fäs utaf qvinnörna på landet, hvilka alltid bära mössor, hvaremot här utaf karlar eller utaf qvinnorna i städer, som vanligtvis gä med bart hufvud, ej mycket duger, ty häret blir derigenom för torrt och tål ej att förarbeitas af prerukmakarens händer, Det bästa menni!skohårs egenskaper, hvilket egentligen kommer ifrån Normandiet, men alldeles icke säljes till Tysklan äro att det är mycket rundt och mjukt, på det ej mycket må gå förloradt vid appreteringen; ty vid ganska god qvalitet gär genom förarbetandet ändå :hälften af vigten förlorad. — Murie RacBer, den ryktbara franska skå,despelerskan, berättas hafva af styrelsen vid Comedie; Frangaise erhållit ätta månaders tjenstledighet för att begifva sig till S:t Petersburg, der hon skall vara lengagerad mot ett honorarium af 400,000 fr. Den trupp som vanligen ätföljer hemne på hennes resor till utlandet får för, samma såjour i den ryska hufvudstaden 100,000 fr. j — SÖKEPPSBROTTS-KARTA, Å. V. 8. en karta, på hvilken alla är 1850 ä Storbrittanniens kuster från Orkney-öarne nedät till Cap Lizard timade skeppsbrott och strandningar äro upptagoa, ädrager sig för närvarande i England mycken uppmärksamhet. Vidfogade förklaringar uppgifva för hvarje skeppsbrott förlusten af menniskolif. Denna på parlamentets befallning af amiralitets hamndepartement utförda karta, liknar vid första anblicken en vanlig karta och visar först vid närmare betraktande det förfärliga faktum att trotts alla sä förträffligt ordnade räddningsanstalter, ärligen 7 till 800 menniskolif gå på Eng