Aftonbladet – 10 oktober 1853, sida 3

och vildaste naturdrifter... Denna re ti komne, men ännu sin fulla styrka. och energi bibe. hällande man, var dömd till lifstidsfängelse för oräkneliga röfvarebragder. Den andra fängen, den slaviska tjufvens kamrat, är en italiensk carbonaro, en milanesisk medborgare, dömd till tjugo års carcere duro samtidigt med de förnämsta hufvudmännen för den insurrektion som 1821 egde rum emot Österrike. Allmänna lugnets tordringar hade töranledt hans förflyttande till Gradis-ca ! ... Allmänna lugnets fordringar hafva utan tvifvel också utgjort anledningen till detta atskyvärda sammankopplande af en kropp i hvilken det moraliska lifvet herrskar i hela sin styrka, med: ett: förtidigt lik, i hvilket hvarje mensklig känsla för länge sedan är död!...z Kan man icke, då man läser dessa rader, föran!edas att tro, det man har framför sig några af de sorgligaste bladen ur medeltidens historia? Hvem kan undgå att känna sig smärtsamt upprörd vid tanken derpå att en moralisk tortyr af detta slag öfverlefvat barbariets tider och kunna ega bestånd midt uti ett sekel som påstår sig vara civiliseradt ? Den allmänna rösten förmår icke alltid hejda despotismens lopp, men den uppreser en moralisk gräns som tyrannerna sjelfva förr eller sednare icke skola våga öfverskrida. Vi skola derföre icke undandraga oss uppfyllandet aj vär publicistiska pligt, som är att framkalla opiniossyttringar mot sådana straff som -lede till samma mål som dödsstraffet, men derjemte uti sig förena all hyckleriets afskyvärdhet.