Aftonbladet – 6 oktober 1853, sida 3

Underdånig Promemoria. Till hämmande af det öfverhandtagande bränvinsisupandet och fyleriet lärer bland preventiva åtgärder i första rummet kunna antagas afsägelse af husbebofsbränningsrättigheten och att deona industri må på lämpligaste sätt fabriksmäåssigt utöfsvas, hvarvid in skränkning i afrerkningens belopp och varans fördyring må afses. I afseende å skattens beräkning efter det afverkade kannetalet, upptaget till det högsta möjliga, skattens höga belopp sä väl för tillverka ngen, som för utminuseringen, samt kontro:len, torde Norges lagstiftning tjena till efterdöme, hyarjsmte kunde komma i fräga konsumtions-afgift af hysr och en som anmält sig till förtärande af bränvin. Utom lvad i Kongl. förordningen den 10 O;tober 1851 kan anses böra bibehällas och fortfarande zinna tillämpning, kunde, tlll förekommande af fylleri, vijdare föreskrifvas: Att icke ät underhafrande och arbetare få utgifvas en fjerdedels kanna när helst de det ästunda, hvartill 43 4 i berörde förordning gifver avledning, utan endast för en viss tid, t. ex. en gäng i veckan, och att detta qvantum fördelas på hvarje dag och icke utgifves på ea gäng; Att med förestäende undantag icke, såsom uuderstundom inträffar, arbetslön mi liqvideras till större leller mindre del i bränvin; Att, med ändring at 43 S, Eders Maj:ts bafallningshafvande på enskild framställning och efter bepröfvande af krogars umbärlighet — dessa ohyggliga näIsten för liderlighet och brott — må ega rättighet att lindraga sädana, åfven om majoriteten af sockaemän oen ej derom anmälan skulle göra, och borde ovil korligen krogar inom en viss närhet af kyrkor upp häfvas utan hinder af förr eller sednare meddeladt tillstånd till deras anläggning; . Att enär en del vägar befar2s hufvudsakligen an tingen blott vintereller sommartid, krogrörelsen ä dervid belägne näringsställen också måtte inskränkas till den ungefärliga tid Eders Maj:ts befallningshafvande, efter vederbörandes hörande, kan anse krog rörelsea ä dessa ställen behöflig såsom hvilooch för friskningsplatser för resande; Att, jemte det bränvin icke mä försäljes uten förtäring tillika af mat, såsom 46 . redan stadgar, inga andra än vägfarande mäga å krogar på landet med bränvin betjenas, och må hända hvarje gäst vid mältid icke erhälla utöfrer en jungfru bränvin; Att vid i 48 omnämnde tillfällen, om möjligt, inga spritdrycker mäga vara att tillgä, minst vid auktioner och marknaaer, emedan genom öfverflödig förtäring deraf slagsmål upp omma och oförs ändiga köp slutas, varande vin, öl, t och kaffa tillräckliga förfriskningsmedel; ätminstoue borde samma inskränkning ega rum, som komme att föreskrifvas utminutering i allmänhet. Hvad auktioner m. m. beträffar innehäller väl Kongl. brefvet af den 22 nästl. April, att bränvin derunder ej får försäljas om auktioner eller annan allmän sammarkomst ej anses upptaga mera än en föreller eftermiddag; men päbudet kan i så mätto kringgäs, att förrättningen upptager endasi en liten stand af förmiddagen och fortsättes efter densamma, då auktionen tydes hafva räckt en dag, hvarunder bränvin utan hejd får försäljas; Som af 43 den slutsats kan dragas, att en kanna och derutöfver af hvilken och hvar som helst kan af yttras, och b2rörde lagrum äfven sälunda lärer till lämpas, så följer deraf, att om ock hasbehofsbränning skulle upphöra, bränvinsfloden, med den ymniga tillgäng upplagen i städerna lemna, om än minskad genom ofvan föreslagne föreskrifter, likväl fortfarande skulle öfversvämma landet. Rättigheten att försälja bränvin torde derföre böra inskränkas till offentliga försäljningsställen och hvad ofvanföre blifvit medgifvet, i följd hvaraf landthandlare borde förbjudas att idka handel med spirituosa. Maa bar erfarit, att när en kanna eller derutöfver blifvit köpt, sä, ehuru varan ej på stället förtäres, sker sädant genast derefter af ett sällskap i närheten. Hvad angär ansvar och straftoestämmelser, tro pe titionärerna att de böra blifva vida strängare än för det närvarande är fallet. -I sädant afseende föreslås i underdänighet: att böterna för otillåten försäljning af rusgifvande drycker och i allmänhet för förbrytelser emot ae i den blifvande författningen skeende stadganden, mögsa betydligen höjas öfver hvad 1851 ärs förordning innehäller; att böter mätte stadgas för den som icke anmältl. sig till förtärande at spirituosa och likväl dermed be:l. trädes; att krögare och landthandlare redan efter första gängen skedd förbrytelse, utom böter, mäga fränkännas för alltid rättighet att fortsätta sin rörelse; att enahanda böter, som befinnas sta? gade om bränvin försäljes till redan öfverlastad person, mä ådömas när förut nykter person fylles; att förvandling af böter icke må ske till enkelt fängelse, utan till fängelse vid vatten och bröd; att säsom ytterligare afskräckande medel frän oloflig .ränvinsförsäljaing och lönnkrögeri dessa förbrytelser måga stämplas säsom nesliga, och att, i öfverensstämmelse dermed, deras namn, hvilka gjort sig bevisligen skyldige och derför blifvit dömde, offentligen skola uppläsas från predikstolen eller upp spikas ä socknestugans dörr; att allvarlig tillsyn mä hällas, att bränvin icke från utländsk ort må införas, samt strängt ansvar följe säväl på den olofliga ippraktiseringen som för tullbevakningen, i händelse medbroitslighet eller bristande uppmärksamhet densamma bevisligen kan tillvitas. För öfrigt tillstyrkes i underdänighet, att lagstifiningen, hvad angär bestraftning af dryckenskap, må i likhet med hvad i afseende ä olaga tillverkning a! bränvin och dess försäljaing blifvit föreslaget, erhälla bebörig skärpa och straffet diabba den öfverlastade ehvad ruset tillkommit at bränvin eller andra rusgifvande drycker. Dessutom skulle öfrige låmplige i 1851 ärs förordning omnämnde förbud och iakttagelser fortfara att vara gällande. Den amerikanska så kallade Maine-lagen, som lärer vara strängare i det hela och förenad med större försakelser, än hvad i ofvanberörde mätto blifvit fö reslaget, skall af vissa församlingar i södra orternel: frivilligt blifvit antagen till efterföljd. Om spirituosa i allmänhet skulle ställas i samma kategori med bränvin, sä torde böra anföras hvilka hetsiga drycker som förstäs med spirituosa. Önskeligt vore att, efter domslut i första instansen, böterne skulle deponeras innan besvär ä högre ort fioge upptagas, och att biänvinsmäl, lika med andra brottmäl, företrädesvis derstädes mäöga behandlas. Exempel skola finnas, att med föredragning anstätt flera är. Iaom Wermdö moderförsamling hafva ätskillige dess medlemmar förbundit sig att, utom den lagliga an del i böter som angifvaren kan tillgodokomma, tilllden som bevisligen angitver lönnkrögeri erlågga tiol:riksdaler banko. (Insändt.) Redaktionen ef A. B, torde ej vägra att i tidnin gen intaga följande upplysning rörande det i M 219 införda s. k. bidrag till koleragalenskapens historia: Den ifrågavaraade skepparep, som mändagsafioner dena 12 Sept. närmade sig med sin skata till Sundby strand och för inspektorea på stället uppgaf; att hans ärende var att köpa tegel, att han för 10 dagar se dan lemnat Stockbolm, och att ban vid Kungsöhr nundergätt karantän, olef af inspektoren tillsagd att ka sta ankare och ensam komma i land för att förete karantåansbeviset. Dä detta icke var uadertecknadt af behörig person, utan blott af skutans egare, tit. Blomberg, ansäg inspektoren nödigt ati deröfver ina a SE a SS RE MR em RE SS