Aftonbladet – 4 oktober 1853, sida 3

söxen: DU SKOUSKT frunimgmer, miles Margaret Canninghame, e0m med sin mor och sin sy ster var stadd på resa till Rom och Nes ber i trskten at Lucca blifvit häktad, e jbon uti ex närbeld i biblar samt en öfre gris P.ogrese, Fruntimaret skall tillhöra de jstränga presbyterianerna och härstamma i rät aedstigeande linia från Jobn Knox. cbudet hr Scarlett begalf sig g orhertigen föl : iF gäfves. Justitieministern Lomi siär fast dwer vid, ait miss Canninghames handling wåst hänförag under ait. 137 afdea nya svaflagen. bvilken med 5 till 10-årig: hårdt tvångsarbete delägger utspridaudet af antikatholska skoif ter för bednifvandet af proselyttoskeri. Atver smer-kenska sändebudet har antogis s:g trucv umrets sek, sam: til: och med haftet samte ined erkebiskopena af Lucca, men dei högst wan kan utverka torde vara en benädnmng ef :sråt. — Den 11 Sept. fasttogos äfven två bor gare och ena skräddare, emedan man hos den funnit Deodatis italievska bibel, GREKLAND. Icerikesministern har förbjudit att lemna pas: åt Greker, som begifva sg till Turkiet. RYSSLAND. Regeriugen, gör allt möjligt iör att under. bålla befolkningens religiösa fanatism. Frö Moskwa berättes gilunds, att Haus aillrafrommasie Mojostäto tillika med den rätt trogna storturstens vid ankomsten will siade: valiferdat genom Kreml till katedralkyrkand.a der han mottogs af metropoliten Philaret mecis följande helsomwg: Allernädigste herre! al! hafver sin tid på jorden, siger den vise, Da rättrogna kyrkan har af gammalt i Dig fusnh sin beskyddare; men nu erkänner hona äver uti Dig en väldig kämpe. För dess helighål iande, för dess trosbekännares lugn och sä-ls kerhet i orienten har du uttslat ditt miktiga. sannt kejserliga ord: och den förfärliga för lägenhet, hvari det försatt fremmande stater. tjenar 038 såsom ett tecken, att Ditt ord ska liksom äfven Dina vepen skulle vara, I dju-lx pet af värt bjerta genomtrövgda af deuna Din tanke, nodkalla vi af vår innersta själ öfvej Dig den allswäktiges välsignelse: mitte Herrer) vara Dig vänlig!, io Kejsaren var mycket rörd och kysste feres gänger krucifixet, som bars framför honom is då han iemnade kyrkan. Under heia uppiå-lget ringde klockorna, och alla gator genomj hvilka kejsaren passerade voro uppfylida medj en oöfverskådlig menniskomassa. i PES ) I : : (Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet! H Nägra ord rörande spärrningsfarsoten torde, om red. så för godt finner, få plats i Aftonbladet. H Spärristerne försvara sitt system med, att då fråga är om att rädda nmienniskolif, så måste alla materiella uppoffringar göras, som leda till ändamälet. Och detia låter ju rätt vackert. l De tro sig rädda sig och sin omgifning wadan koleran derigenom att da afstänga sig från smittade or. ter och personer, att de behandla de förra säsom vore de fiendiliga fästningar, och de sednare säsom dessas besättningar. Lagen försjuder dem väl att används eld och kulor emot dessa olyckliga, men lemnar dem rättighet att på dessa använda det fuilständigaste! blockeringssystem, huru stor skada detta än skuliej kunna tillfoga de sälunda spärrade. Antiget att de vinna sitt ändamål, prisa de icke allenast sin försig tighet, utan anse sig äfven uppfyllt sin pligt, genom! att hafva iakttagit det höga budet: Du skall älsks din nästa säsom dig sjelf. Detta är ju det äldre kristligaste. I De misstaga sig dock i en sak, de veta icke rätt hvilken som förstäs med vär nästa. De vilja icke säsom -sädan anse en kolerasjuk utom deras eget sam hbälle, och här komma vi deras villfarelse på spåren. Spärristen i Skräköping borde väl veta att hans nästa icke allenast är mansen inom Skräköpings område, utan äfven männen ombord på det i hamnen liggande fa tyget, hvarest koleran grasserar. Men nästan påfartyget förhindras att komma i land, så länge sjukdo men der varar, på det att ingen i Skräköping skal bli smittad i kolera. Detta tycker spärristen vars rätt, och han hear till valspråk: Fiat justitia, pereat mundus! — mä rättvisan ha-sin gäng, om än verlden skulle gå under. — En hednisk rättvisa kan der, möjligen vara, men kristlig är den ej, hvilket hans, klassiska bildning ej borde förhindra honom ifrån ati bli varse. Är äter en stad smittad af kolera, och spärrister få rmejoriteten i angränsande socknars sundhetsnämnder, sä beslutas spårrning emot staden; ingen får gå di: in ochk-ingen kommer dädaö. Skulle koleran räcks nog länge, oeh spärristerne kunna utföra sina spärr; nipgsätgärder konseqvent, så skulle sjäkdomen och den af spärrgingen uppkomna nöden kunna förstörs hela befolkningen, utan ati vinna spärristernas med; lidande. Efter hvad mandagligen hör och ser, bar man rättighet antaga spärristernas sinnesart vara säj dan, att om menniskor blefve angripne af en sjuk; dom liknande elskartade lungsjukan bland hornboskap. de skulle förorda samma radikala kurmetod, som Ja: karne ansett lämpligast för denna, nemligen att död: alla af sjukdomen angripna, och alla som med desss varit i: beröring, för att förekomma sjukdomens sp:idande. Eiler männe Skräköping visar ett mildare sinnelag då den tvingar passagerarne på ett kolera: smittadt fartyg, att. qvarstanna ombord, utan beröring med land, tills nägra dagar efter det farsoten de upphört. Huru ginge det med påassågerarne om kole: ran icke upphörde förr än allablifvit ett rof för den: samma? De blefvo väl icke utslaktade på Skråköpings begäran, men inför den siste domaren blifva dock Skråköpings spärrister ansvarige för de offer som koleran i följd af spärrningen skördat! Det är säledes emot religionens och moralens bud att söka värja sig emot koleran på sätt som: nu till går. Feghet.och fruktan för döden äro ofta de verk-1d liga motiverna för spärrningsätgärder i mensklighetens namn. Sverige är den enda land hvaruti -spärrningar numera förekomma. Tro då svenskarne att de:äro de enda som i denna: sak: blifvit delaktiga afssanningen? Sä egenkära mäste mina landsmän vara. -Man bstänke nägot litet det ofranskrifna, och finner man sänning deruti, så mäste man äfven medgifra attenena 2:ne reglor finnas för ens handlingssätt i koleraTr. 1:o Söka bjelpa, frälsa och understödja de. sjuka, om man äfven dervid skulle i nägon män utsätta sig för personlig fara. 2:o Söka förhindra sjukdomens spridande, icke genom att stöta de olycklige avgripne ifrån sig, utan genom iakttagande utaf slla de klokbetsåtgärder som läkarekonsten och erfarenheten gifva vid handen, B. ATEAITANBOEPSTS SEMIN ARS RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. I går omnämndes att drängen Eriksson, i tjeost hos bryggaren Bjurholm d. y.,beende vid Södra Tull-. portsgatan huset N:o 55, blifvit häktsdi! derföre stt il mil a . TJ Ci rg ROTE FRE EPA VO