Aftonbladet – 30 september 1853, sida 2

da moraten, ihågkommande hans hat till juridik och jurister, yttrade: sAck, onkel, att jag icke skall ha något annat val än advokatsyrket ! — Kaptenen stötte sin käpp i marken och utbrast: För tusan, sir, tala om advokater och lögn, då ni har sanningen och Guds sköna verld framför er !a Er hand, onkel — vi förstå hvarandra. Hjelp mig nu med dessa tvenne, ingenting anande hjertan der harama !: Fördömda tunga! Hvad har jag gjort? sade kaptenen och såg bestört ut. Sedan ban derpå funderat en liten stund, vände han sitt mörka öga till mig och mumlade knotande: Jag misstänker att ni utlagt en saara för mig min unge herre, och jag har som en gammal tok fallit deri. Ack, sir, om ni föredrager advokatständet! — Skälm ! sEller jag torde kanske kunna skaffa mig en bokhållareplats på ett handelskontor ?s Om du det gör, så utplånar jag dig frän stamträdet I, Hurra då för Australien !, ;Bra, bra, sade min onkel, Med leende på sin läpp och tärar i sitt öga; den gamla sjökonungens blod måste ha ut sin rätt — soldat eller äfventyrare, du har icke något annat val. Vi skola sörja och sakna dig; men hvem kan fastkedja den unga örnen vid nästet? Jag hade ett svårare arbete med min far, som först syntes lyssna på mig som om jag hade talat om en utflykt till månen. Men jag drog fram med en behändig dozis af de gamla grekiska Cleruchie — citerade af Trevanion — hvilket satte honom i full traf på hans käpphäst, så att han, efter en kort utflygt till Eubea och Chersonese, innan kort befann sig midt uppe ibland Mindre Asiens Joniska kolonier. Gradvis och konstmässigt lockade jag honom derefter in på hans favoritvetenskap ethnologien; och medan han höll! på med sina betraktelser öfver de amerikanska vildarnes ur