Aftonbladet – 30 september 1853, sida 1

derlandet icke blott från hungrande, slukande munnar, utan beredande aflopp för ett stori öfverskott af intelligens och mod, som hemms verkligen icke behöfves och oftare gör skada än gagn; — ett öfverskott som här endast hotar våra konstgjorda skrankor, men der, vederbörligen afledt, torde gifva lif åt en öken. För min del skulle jag, såsom mitt ideal för kolonisation, älska attse det hvarje expor af menskliga varelser liksom fordom hade sins ledare och hufvudmän — utsedda dertiil icke på grund blott och bart af deras rang, utan oftare tagna ur de torftigare klasserna — mer likväl män som genom en viss uppfostran ega hurtighet, skarpsinne, organisationsförmåga — män till bvilka deras föjeslagare kunna sätts förtroende. Grekerna förstodo detta. Nej. elterhand som kolonien går framåt — då dest förnämsta stad uppstiger till värdigheten a bufvudetad — ett samhälle som fordrar en samhällsordning — tror jag att det stundom, skule vara klokt att gå ännu längre, och icke blot öfverflytta en högt uppdrifven civilisation, utan äfven fastare tilldraga sambandet med moderstaten och underlätta den öfverflödiga intelligensens, uppfostrans och byfsningens öfverförande, dess passerande fram och tillbaka, genom att dit förflytta några öfverflödiga telningar af sjelfva kungligheten. Jag vet at många af mina mer liberala vänner skulle högeligen ogilla desea begrepp; men jag.ör vist på att kolonien i sin helhet, då den kommi så långt att den. kunde bära detta införande. skulle derigenom trifvas mycket bättre. Och då den dag kommer (och i hvarje frisk kolon kommer den. förr eller sednare), då nybygge har vuxit upp. till en. oberoende stat, så skull vi derigenom, hafva lagt fröet till.en konsti. ution och en civilisation liknande vår egen — med sjelfutvecklade monarkiska och aristokra: tiska former, ehuru af simplare urspruvg äl de gamla samhällena gilla, och icke der leran: ett sällsamt brökigt kaos af sträfvande demo. krati — en grof och. dyster jätte, tör hvilker Frankenstein väl må darra — icke emedan de är en jätte, utan emedan det är en halffärdij