le sökande till den lediga professionen i administraiv-rätt och national-ekonomi, docenten Theodor Raenius frän Upsala, sin profafhandliog Om Tiondena 92 sid. 8:0). Sistlidne gärdsg ventilersade juris kanlidaten: mag. H. L. Rydin irän Upsala sin säsom specimen för adjunkturen i nämnde vetenskap förfatade afhandling Bidrag till svenska skogs-lagstiftninjens historias (71 sid. 8:0).r — Fattigvårdsfrågan, som hör i landet förorsakar så många svårigheter både för lagstiftningen och förvaltningen inom komnmu. nerna, är äfven i brödrariket föremål för fortsatt behandling. Sedan fattigväsendet i Norge är 1845 ordnades genom nya lagar, har pu nyligen en kommitte af fera personer blifvit tillsatt, för att undersöka fattigväsendet i landtdistrikterna.. jemte de förhållanden som. dermed. stå i sammanhang, samt. afgifva betänkande -omvoch förslag till de: åtgärder å samhälletg sida, hvilka kommittden på grund af denna undersökning finner skäligt att förorda. Kommitteen b-står af amtmanden i Hedemarkens amt. Manthey, lektorn i lagfarenheten vid universitetet i.Christiania -Aschehoug,-pastor i Balestrandens pastorat Sverdrup, hemmausbrukaren Anders Lysgaard och teologiekandidaten Sundt, hvilken sistnämnde förut, enligt uppdrag af regeringen; rest omkring i iandet och anställt undersökningar angående de: Jägre samhäöllsklassernas tillstånd. Biand orsakerna till fattigdom bland de jordbrukande arbetarne i Norge framhålles; att derasg arbete i somliga delar af riket är för: litet produktift, antingen detta då härrör af brist på flit, skicklighet och omtanka hos ars betarne eiler af brist på insigt och ekonomiskartillgångar hos arbetegifvarneeller också af båda dessa orsaker i förening. Äfven anmärkes att jordbruket och boskapsskötseln på tera orter icke förkofrats och utvecklats i samma förhållande som andra näringsgrenar eller i samma mån som folkmängden tillväxt. Detsamma skulle väl för närvarande kunna sägas om framstegen i jordbruk och boskapsskötsel inom betydliga delar af vårt eget land; men i alla fall omfattas numera hososs förbättringarne inom dessa hufvudkällor. för folketg bergning och förkofran med:detatigande intresge, att man deraf bör vänta sig goda resultater för en icke aflägeen framtid, och det svenska landtmangtaytket har också mycket bättre fält för sin verksamhet än brödrariket. — VWVWid agsistanekantaret ha ifrån och med