Aftonbladet – 26 september 1853, sida 2

MA FM PB VV SEPT MER DER gen bestående af små grå ärtor, anses, derest den ejlq lidit större skada af frost än värsädeti öfrigt, komma att lemna mer än medelmättig afkomst. Potatesen har visserligen blifvit till någon del skadad af frost, nen denna omständighet anses likväl hafva utöfvat: ett mindre väsentligt inflytande på afkastningen, och bar ännu i år ingea sjuklighet på växten varseblif-l:! vits. Rofvor och rötter torde, liksom trädgårdsväxter, kunna anses lemna en medelmättig afkomst. Lin och; Hampa äro af lofvande, växtlighet, hvaremot ä humla anses blifv: ,missväxts. Höfångsten har varit mycket olika. I öfre socknarne har man på myror erhällit! bättre skörd än som varit att förvänta. Ehuru höet blifvit väl inbergadt, torde det mähända vid utfodringen komma att befinnas mindre drygt. I mänga trakter af länet, uppgäende till blott tredjedelen emot hvad som i vanliga är skördas, anses afkomsten i det hela icke lemna merän hälften at medelmättig fodertillgång. — Statistiska kongressen i Brissel öppnades l den 19 dennes. Om betydelsen af denna kongress yttrar en belgisk tidning: Det är första gången man bevittnar ettl! möte af detta slag, som har statistiken till sitt speciella syftemål; men det lifliga deltagande 1 hvarmed man omfattat. den belgiska centralkommissionens inbjudning bevisar att idden var mogen för sitt förverkligande, och att den tanke som förestafvat denna inbjudning blifvit uppfattad i alla länder. ! Utmärkte män, hvilkas namn åtnjuta stort anseende i den ekonomiska vetenskapen, och af hvilka de flesta i sitt fädernesland innehafva officiella anställningar, hafva begifvit sig till Brissel från alla punkter af Europa, från Engjand, Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien, med ett ord från tjugusex länder, en del sända l: eller bemyndigade af sina regeringar, andra infionande sig såsom enskilda personer, förl att gemensamt undersöka de frågor som hafva ett så mäktigt intresse för folkens moraliska och materiella förkofran. Statistiken, hvilken okunnigheten alltför ofta är böjd att betrakta såsom en ofruktbar vetenskap, är i sjelfva verket en af de vigtigaste grenarne af den ekonomiska vetenskapen. Den utgör, om det tillåtes oss begagna detta uttryck, erfarenheten öfversatt i siffror. Att förneka statistikens vigt är följaktligen att förneka erfarenhetens nytta. Statistiken konstaterar fakta; vidare jemför bon dem sinsemellan; och med stöd. af. denna jemförelse, lyckas det henve att upptäcka de ursprungliga orsakerna till det eller det dittills oförklarliga sociala fenomenet. Dervid stadnar i allmänhet statistikens verksamhet, vi erkänna det. Efter att hafva påpekat det onda eller det goda, äfvensom del sannolika orsakerna, vare sig till det goda eller till det onda, är det icke dess uppgift att anvisal medlen til det enas ernående, det andras un-j danrödjande. Men är det icke redan af en omätlig vigt att kunna framtränga ända tilll urkällorna för staternas organisation och folkens tillstånd, . Omsorgen att anvisa samhället medlen att uppnå den störeta möjliga välmåga, tillhör! den ekonomiska vetenskapen; men statistiken banar vägen för denna vetenskap; honj är för den ekonomiska vetenskapen detsamma som diagnosen för medicinen. Detta synes! oss vara tillräckligt för att ådagalägga dessj vigt. Hvad skulle väl medicinen, d. v. s. användandet af de till sjukdomarnes botande lämpliga läkemedlen var utan diagnosen, som i det den för läkaren angifver naturen af den sjukdom han hear att bota, sätter honom i stånd att med säkerhet föreskrifva det läkemedel medelst hvilket han kan hoppas att verksammast bekämpa det onda. Statistiken har emellertid länge varit försummad; det är knappast ett fjerdedels sekel sedan den började sträfva att bland den politiska vetenskapens särskilda grenaar intaga den plats som henne med rätta tillkommer. Den kongress som nu öppnats i Briissel skall mäktigt bidraga att uppnå det henne föresatta mål. I allmänhet taget, och hvilket än syftemålet må vara med dessa möten af utmärkta män, som komma från de mest skiljda länder för att meddela resultaterna af sina forskningar, af sina specialstudier, af sin erfsrenhet. af deras på olika orter och under olika förhäållanden utförda arbeten, dessa möten äro i al:a händelser en förträfflig sak; de underlätta idernas, intressenas, gedernas gammansmältning; de leda nästan alitid till konstaterandet, om icke till upptäckandet, af någon stor social sanning; det är sällsynt att icke deraf hä:flyter något nyttigt, om icke omedelbart. åtminstone för framtiden. Hvarje utkastad id faller der i en fruktbar jordmån; den gror, och om deri verkligen finnes principen ti!l något för samhället godt, kan man vara förvisgad att den skall uppskjuta hastigare och lättare genom sammanträffandet af den upplysningens elitkår som deltager i dessa möten. Just derigenom stt statistiken är en i viss mån ny vetenskap, har hon större skäl än någon annan att lyckönska sig åt den kongress till hvilken hennes idkare blifvit inbjudne. Hon bör, så mycket som möjligt, söka att bringa enhet i sina arbeten, för att göra jeraförelzen så mycket lättare mellan de undersökningar beträffande samma föremål hvilka göras i olika länder. Utan tvifvel får man icke invagga sig i hoppet att, åtminstone omedelbart, uppnå en absolut enhet. Men allt hvad som i denna rigtning göres skall utgöra stt verkligt framåtskridande, och ingenting gan dertill kraftigare medverka än att till hvarandra närma de män som göra denna vetengkap till sitt specialstudium.s Vid kongreesena första möte den 19 dennes fördes ordet af presidenten 1 den statistiska Contralkommissionen i Belgien, ht Qaictelet. Bland dem sor under mötet yttrade sig märkte man äfven inrikes ministern, som uttalade det deltegande hvarmed den belgiska regerirgen omfaitade kongressen och: målet för dess sträfvanden, samt lemnade en öfvergigt af hvad i Belgien åtgjorts för statistikens befrämjande. Derefter skreda till organisationeåtgärder, hvarvid till vc presidenter, valda bland de olika nationernas representanter, utsågos : Storbritannien, hr William Ferr. )