Aftonbladet – 26 september 1853, sida 2

NV OO VE MK VOVVE RMS Direktionen. (P. T.) HÖORGE Vi erhöllo i dag norska blad af den 23 dennes. I Christiania har bildat sig ett understödssällskap, hvars bestämmelse är att i anledning af kojeran lindra värdiga behöfvandes nöd, red särskildt afseende på dem, som icke söka hjelp af den allmänna fattigvården. Sällskapet har utfärdat listor för subskription. Sällskapets styrelse består af statsrådet Bretteville, prokurator Barth, pastor Fangen, inspektör Haslund, assessor Krog, grosshandl. ISchreiner, fattigföreståndaren Stabel samt Ifrnarne Anker, Blich, Finne, Lorch, Maribo, I Wedel och Wegener. Man läser i Christianiaposten: Om icke koleraepidemien så fullkomligt hade lagt beIsag på allmänhetens: uppmärksamhet, skulle Idet måhända: ha förefallit märkligt, att man ännu icke fått underrättelse om hvem som skall bli statsråd efter aflidne statsrådet Sörenssen. Så mycket syneg emellertid vara troligt, att det nya statsrådet icke är jurist. Efter utnämningen skall han nemligen — efter hvad man. berättar — fuagera som ledamot af statsrådsafdeningen i Stockholm, då han icke skall kunna öfvertaga det genom statsrådet Sörenssens död lediga justitiedepartementet. H. M. Konungen har i anledning häraf öfverlåtit åt statsrådet Vogt att välja, om han vill öfvertaga detta departement eller Iresa ina till statsrådsafdelningen i Stockholm. Då statsrådet Vogt icke ville välja mellan. alternativerna, öfverlät han åt H. M. Koönun-gen att bestämmi hvad som skulle ske. H. M. har i anledning deraf beslutat, att statsrådet Vogt skall öfveriaga justitiedepartementet och statsrådet Petersen qvarstanna på sin. post i Stockholm. Bland de. på sednaste tiden i Christiania aflidna märker mat stiftsprosten Lieungh, öfverstlöjtnanten Heyerdahl och ingeniörmajoren: Arentz. Det celebraste dödsfallet är :emeilertid Herman Foss. Han var länge norska folkets älskling såsom skald och storthingsman; men hans arbetsamhet ådrog honom tidigt sjuklighet. Artillerikaptenen Foss var storthingsman Iför Bergen 1827, för Moss 1830, sedermera för Christiania, tills han under storthinget 11845 utnämndes till statsråd. Han hade reIden såsom ledamot af unionskommitteen hafr epoptelviska anfall och var länge sjuk i Stockho!m. Äfven som statsråd arbetade han öfIver sina krafter och måste 1849 söka afsked. Sedan dess ha?e han varit lam, I Laurvig har keoleran nu nästan alldeles upphört. os UTRIKES. Med äångfartyget Gauthiod i går och med Stralsundsposten i dag ha vierhållit utländska Iblad med: underrättelser från London, Pariz och Biel af den 20, samt frän Berlin och Hamburg af den 21 dennes, : Det vigtigaste i afseende på den orientaliska frågan består deri, att de fyra stormakterna nu beslutat att affirda till Konstantinopel en kollektivnot, hvari den förklaring lemnas Porten, att Wienernoten icke innehåller någonting som innebär faror för sultanens suveränitet, säsom Porten trott sig finna och hvarigenom. ldess betänkligheter mot notens undertecknande uppstått. Journal des Debatss innehåller ätskilligs smärre intressanta meddelanden till upplysande Jaf sakens ställning. Då kejsar Nikolaus mottagit Wienernoten hade han yttrat: Jag ger mitt bifall till den öfverenskommelse som Iträffats i Wien; men väl at: märka så, att. TPorten icke ändrar ett ord deri eller gör nåIgon anmärkning dervid. :Jag vill icke återj upptaga en diskussion som redan är afslutad. IDetta är mitt absoluta vilkor, och om Porten licke iakttsger det, så ör mitt bifåll till noten attsbetrakta tåsom hade det ickb blifvit gifvet. Att det nu kommit så längt att Euros pas fred åter står på spel, derför ger JourTnal des Debats hela: verlden skulden: kejsacen af Ryssland; som icke vill gifva med sig, Ide bemedlarde makterna, som i början så mycket stärkte Turkiet i känslan ef dess rätt loch retade det till-motstånd, men mest PorIten, som visat sig alltför öratålig och velat förstå det 1841 för uppräthållände af veridsfreden upprättade fördraget såsom en förpligtelse för de europeiska makterna att i alla händelser komma Turkiet till hjelp: Den -ministeriella berlinertidningen Zeit pus blicerar nu en ny rysk akt, innehållande den I särskilda kritik öfver de turkiska modifikatioInery till hvilken grefve Nesselrode i sin sed2aste depesch till grefve Meyendorff hänvisar. jMan fioner deraf att ryska kabinettet lägger jen synnerlig vigt just på de punkter som väckt anstöt hos Porten, och att det isynnerhet icke vill tåla den inskränkning som skulle gke genom den sista af de turkiska modifikationerna, enligt hvilken jemlikhet i rättigheter för grekerna endast kunde ifrågakomma med jafscende på de kristliga samfund, som äro re os I: FO j