Aftonbladet – 24 september 1853, sida 2

— Ericssons varmluftmachin. Öfver den Ericssonska uppfinningens nuvarande ståndpunkt weddelas i nyaste häftet af Dinglers Polytechnisch JournalS utur Mechanics Magazines följande utdrag af ett bref från Ericsson : ;Det gläder mig ait kunna försäkra er, det ingen anledning iörefinnes att betvifla ett lyckligt förverkligande af mitt vigtiga företag; den enda svårighet, som visade sig vid varnmluftskeppets machineri, är att cgylinderbottnarne eller upphettarne voro för elastiska och efter gifvande för att kunna förblifva lufttäta, så att man icke kunde underhålla fullt tryck. Vid skeppets återkomst från södern för tvenne månader sedan, ansåg jag det rådligt att utbyta dessa. upphettare, hvilka voro af ångpaninebleck, mot andra af gjutjern, emedan man genom detta sista material kan erhålla dem till-hvad tjocklek man behagar. Då emellertid blott ett enda gjuteri ville åtaga sig att företaga derås gjutning, hvilket skulle erfordrät sex å åtta mänaders tid, så beslöt jag mig för en annan plau, genom hvilken jag säkert skall ernå en större kraft och snabbhet. Men de dertill erforderliga ändringarne i machineriet föranleda ett betydligt arbete, och mina vänner måste derföre underkasta rig ett litet tålamodsprof. Jag vill härvid erinra, att kölen till varmluftskeppet sträckiea först för 13 månader sedan, och att ångskepp af samma storlek vanligen fordra 18 månader innan de hinna fullbordas. Då ändringarna i en patenterad machin icke kuuna vara föremål för offentlig diskussion innan de blifvit fullständigt utförda, så torde ni finna det naturligt att jag icke meddelar något om hvad som för närvarande företages med varmluftskeppet? mackineri; Så snart atbetet är färdigt, skola skeppets egare inbjuda Newyorktidningarnes redaktioner att öfvertyga sig om resultatet af det andra stadiet af den stora drifkraftens utveckling. (Insändt.) Uti A. B. var nyligen en af hr doktor Lindeström en insänd uppsats införd, angäendenödvändigheten af frisk luft i boningsrum, såsom ett förvaringsmedet mot koleran. De härföre anförde skälen voro sä bevisande och öfvertygande, att uppsatsen förtjenar all möjlig. uppmärksamhet. Som nägot sätt att befordra vädervexlingen icke var uppgifvet, vill ins. meddela ett, som troligen för sin enkelhet är för det mesta förbisedt, nerol. att ä alla kakelugnar hafva ventiler hvilka, äfven under nätterna, då kylan ej är alltför sträng, kunna hällas öppna, isynnerhet i rum der flera personer ligga. Den vädervexling dessa befordra, förorsaka ej drag och äro säledes under en farsots härjningar af bögsta bebof. Med anledoiog häraf och till besparandet af mänga menniskolif, borde hvarje husegare, säsom en nödig sundhetsätgMd, åläggas att med det skyndsammaste läta insätta ventilar på alla sina kakelugnar, der sådana förut ej finnas. RR Vecko-uppgifter rörande Riksbanker, 2fgifaa den 15 Sept. Bankodiskonton. Allmänna fonden. Den 8—15 Sept. Utestäende den 8 Sept. . 4,897,552: 41. 1. influtne kapital-afbetalnivgar 65,578: 43. 8. Bgr 4,831,973: 45. 5. Utlänt donua dag 0: a -62,800: — — Utestående lår 4,894,773: 45. 5. Fonden för publika papper. Uteståonde län den 8 Sept: . . 139,620: 37. 3. Influtoe kapital-afbatalningar . . 2,280: Te Sgr 137,420: 37. 3. Utjänt denna dag a Utestäende län 137,420: 37. 3. SE MATTA ERSAES NN TEE MS RANN