Aftonbladet – 22 september 1853, sida 3

alven dcer aen ullaraade taxan mott MUtstanla. Korrespondens-artikel från Australien. (Ur The Times.) Sidney den 11 Maj 1833. Emigrationens flod fortfar att strömma til: Melbourne i en nästan ofantlig skala. Ifrån år 1851 till slutet af 1852 har befolkningens antal mer än fördubblats, och huru det kan förhålla sig, vid detta ärets slut är svårt att förutsäga. De ankommandes antal under månaden April har öfverstigit maximum för hvarje mänad 1852, och den 27 sistl. ankommo till Melbournes hamn mer än 2400 emigranter under loppet af 24 timmar. I Melboure är litet eller intet förberedt för att mottaga denna dagligen tillvexande massa af menniskor. Platgen är väl genom en förutseende spekulation uppfylld af förråder, men dessa stå emellertid nästan i samma pris som under en belägring eller hungersnöd. Hvad beträffar husrum, så är hvarje vrå öfverfylld, och de platser, som varit upptagna af personer hvilke afrega till guldminorna, upptagas åter ögonblickligen af nykomlingar. Endast de mera omtänksamma och bemedlade bland emigranterna raedhafva tält, dem de kunns uppresa i tältstaden,, eller ock flyttbara hus att uppsätta hvarhelst en jordfläck kan erhållas. De företa få dagarne efter ankomsten mäste humöret svårligen nedstäramas på dem som här ämna slå gig ned, ja redan vid Jandstigningen erfar man en ogynnsam kinsla. I detta afseende skiljer sig Melbourne, betydligt till deas aackdel, från Sidney. Emigrauten gora anländer till sistnämnde plats passerar fram öfver en vacker hafsvik kransad af trädbevuxua höjder och berg öfverströdda med täcks landställen. Efter den långa, enformiga zjörovan är anblicken af detia landskap med deszs utseende af odiing och välstånd serdeles upplifvande. Skeppet ankrar tätt invid staden och inom få minuter förer en båt den resande till en proper och välvyggd kaj; han finner lätt en bostad och kan få sina saker ditförda för en summa gom icke ruinerar honom. Men är hans bestämmelseort Port Phillip (Melbtournes haran), så passerar fartyget en lång vik, visserligen god såsom hamn men dock på långt när ej jemförlig med Port Jackson (Sidneyshamn) i skönhet, samt ankrar troligen invid en klunga af träbus och låga magasiner, kallad Williamatown, med en strand betäckt) af ben och afskräden. Piatseos båtroddare göra sin tjenst endast mot en orimlig ochl. godtycklig betalning beräknad alliefter passagerarnes mer eller mindre otålighet att komma 1 land. Som nio personer af io icke kunna betala hvad dessa fordra eler icke vilja underkasta sig hvad som i deras lyckliga okuuaighet förefaller dem gom ett rofferi, så vänta de ombord 2 å 3 timmar, tilldess en at Melbournes ångbi.s gör sin rund kring hamnen: och mot viss betaining lögger sig lärgsides med skeppet och begifver Big derefter ar med fall last uppför raynningen ef den gyttjiga Yarrafloden, glider fram mellan låga och ödaiga sandbankar, går förbi wviaker efter et ernångfartyg, 20m gått i kras pi uden; ierpå nögra fartyg, som taga ia bailast, och en tulltjenstieman i uniform liggande på 1yggen vid ett gummiträd öfvervakande arbetet och färdig att sondera de förbehållsamma skeppskaptenerna, hvilka sålunda småningom och utan att betala, bor föra delar af den australiska kontinenten. Längre upp blir Yarro hastigt trängre och synbarligen för smal fö: rafiken, g6om ännu icke har något annat fortskafftingsmedel. Här och der förpestas lufn på ett betydligt afständ af det ruttna skrofvet efier en oxe eiler höst liggande i vattenbrynet, och när den regande begynver kommo s:gte af staden Melbourae, belögen vid träne delen af floden, så mötes tgat först a hel rad slagterhus af möthus och ana likartade anläggningar, ula och sned: pyggda, jemnt i full verksamhet och omgilne uf en obeskrifiig osnygghet. På gårdarne vic ;sglarbusen hälla en möngd sviokreatur sh vögljudda måltid bland afskrädet c de oming stora slarasor af ine!fvor och slukand !era på ett sätt atifreralingen v:d ösyneu som sig gör ett löfte att under hela gu vi tande i kolonien icke förtära fl Unr denna passage ckulle han göra böst i av a möjligt tillsluta bäde ögon och näsa och ubäla sig från landaiogsplatsen, der de stör ia obehagen skola möta honom, serdeles on wan vid denna första färd utan misatonke mednågot packgods, Landpingsplatserna äre och ångbötarne lä till vid den för ta benämd Coles vart Es ofantlig trafik war visserligen hastigt blifvit dragen till dennmaokt, mer om man besinnar hvilka betydiga Inkomster com derigenora tillskyndats ordegarne, så borde väl något hafva blivi jordt för att förvandla platsen från en skum ch skandal genom att inköpa den för sta(ens räkning. Varorna Jigga huller om buler på flodbanken och lastvagnarne föras dit ör att lastas genom pölar af en svart gyttja, hvilken de stå nedsjunkna nästan till bjulxlarne. Trädvaror, flyttbara hus och balar, vad de än må innehälla, rulla ned i smuten och ligga der indränkta tills roan uppöker dem. Hälften af den dyra hästkraften örspilles onödigtvis genom de djupa hålen ch hjulspåren på vägen, hvilken genom nåra lass sten skulle kunna fyllas och jemnas. arorna äro blottställda att skadas af regn, medan intet skydd deremot finnes. En tankjs liknöjdhet för allting, men dock orimligt si öga fraktpriser uppföre floden och ännu höss re pris för en vaga fram till staden, tyckesN öra till regeln. Sammanlagda stiga dessa mkostnader för 6 å 7 eng. mils väg ofta tillj?, er än hvad frakten kostar från fngland. en andra landningsplatsen, Queens varf, är elägen något högre upp vid floden och derädes är mycket beqvämare inrättadt, eitbes på att förbättringar icke äro så omöjliga om hittills visat sig. Huru den handlande erlden i Melbourne kan raed lugn fördraga en skada och förlust som genom den nämnda iterliga vårdslösheten måste uppkomma, är rundransvärdt. mm mn ir EE PP Tr ALYA 4 I am An st