Aftonbladet – 22 september 1853, sida 2

— Man läser i Svenska Tidningen en mot Aftonbladet riktad polemik, uppenbarligen skrifvens, väl sicke af en dame men dock at n ma-dame. Då Svenska tidningen suppenbarigen påtagit sig det berömlösa, om också icke önlösa arbetet att vid hvarje anledning rida på våra ord, vränga våra uttryck och missyda våra afsigter, så må bruket af så beskaffade biträden visserligen icke vara den -idderliga redaktionen förmenadt. Afsigten med den belefvade polemiken denna sång är ciuast att få käxa Itet på några beraktelser öfver maschinarbetet i förhållande ill det menskliga arbstet, hvarmed vi i förrår inledde en ur en engelsk tidning meddead artikel om symaschinen. Man har ej slöt att Svenska Tidningen utföstat mig att slå sönder den första maschia som skulle tillverka bättre lärft än norrländningarne, och det är således ej för mycket att den ger rum för en ädel skråvrede, när det blir någon fråga om att med ångkraft ersätta det för Stockholm egendomliga rodderskearbetet. Man har länge bört talas om en tilltänkt manifestation af de ädla matronorna till försvar för sin nu innebafda försörjning. Signalskottet har nu brunnit af i Svenska Tidningens spalter. I saken vilja vi blott upprepa hvad vi en gång sagt, att vi anse ett sådant arbete omenskligt och brutaliserande som endast går ut på att produeera kraft, det vill göga icke erfordrar någon tanke — ja icke en gång någon sinnenas uppmärksamhet, Detta arbete tillhör ovilkorligen machinen. Ehuru vi anse det tyngsta kroppsarbetet i samhället efter hand böra tagas från qvinnans skuldror, har det aldrig fallit 038 in att anse äfven de mestansträngande sysselsättningar såsom dikesgrätning, timring, bergsbruk, elter 1 allmänhet våra inhemska näringars utöfning, hvari qvinnoma af allmogen taga en betydlig andel, såsom brutaliserande eller nedsättande för själens värde. De fordra både eftertanka och sinnesuppmärksamhet. Men det gifves andra arbeten, zom endast erfordra muskelkraft, utan tanka, utan användning ens af de yitre sin Inena, när menniskokraften begegaas blind, och det är dessa arbeten som vii mensklighetens civilisationens och den praktiska nyttans intresse önska måtte öfvertagas så de billigar och ändamälsenligare maschinerna. För att så mycket som möjligt ingå 1 vår värd: vederparts ädla tankegång, få vilyckönska de värda stridsmön till sitt manhaftiga väsend