Aftonbladet – 22 september 1853, sida 1

— Ko!eraskräcken har öfvergätt från det löjlix gas stadium uti rättlöshetens. Till följe af det ständigt upprepade qvasi officiella skrå let: Spärra, spärra, spärra af alla krafter, gom nu i vild chorus upprepas af landsorispressens tanklösa organer, har det kommit st långt, att man nästan måste fråga, orm ilag och rätt upphört att råda i Sveriges rike, för att lemna rum åt några galna sundhetsnämnderg diktatur, värdigare kanibaler än civiliserade menniekor. För den vederbörligen uppjagade spärrningsfegheten, hvilken utan betön kande uppoffrar mensklighetens dyraste pligter för att sjelf öfverlemna sig åt en harhjertenhet som nät osnygghet och liderlighet utgör den värsta predisposition för ejukdomen, trampas lagar och författningar under fötterna, och man glömmer att man lefver i ett lagbundet samhälle, för att behandla gina medmenniskor likt giftiga skadedjur. En gång kommer väl räfstens dag, men måttet är äonu icke fullt. Huru många menniskor som fallit offer för spärmingsmyndigheternas vägran att gifva dem tak öfver hufvudet i regn och oväder, samt föda och värd vid hunger oci opasglighet, torde aldrig kunna ens i aflägsnaste mån utredas. Men det gifves så månra uppenbara exempel på de mest afskyvärda grymheter i detta afseende, att man ej behöfver mer än samla dem, för att ställa det rådande systemet i dess rätta och upprörsnde dager. Till hvad vi förut anfört kommer i dag en nedanföre i bladet intagen, af en aktad och trovärdig man bestyrkt handling från Söderköping, utvisande. huru auktoriteter kunna glömma sig derhön att träda i spetsen förråa massor, gom man uppretat till lagiösheter. Detta är ett fullt värdigt motstycke till degsa af vissa sundhetsnämnder vid höga viten tvertemot svensk lag utfärdade förbud för allmogen att med eller utan lifsmedel besöka angränsande städer, bvarest kolerasjukdomen ut