FAMILJEN CAXTON. J En familjtafla av SIR EDWARD BULWER LYTTON. Nionde Delen. ELFTE DELEN. I Kar. Påföljande dsg satt der på en yiterplats på Carabridge Telegrafs en passagerare, som torde ha ingifvit sina reskamrater en mycket hög tanka om sin kunskap i de döda spriken; ty han värdigades icke yttra en enda stafvelse på något lefvande språk alltifrån det ögonblick han uppsteg på denna tvetydiga höjd, till det ögonblick då han åter beträdde sin moder jorden. Sömnen, säger den hederlige Sancho, ,betäcker en man bättre än en kappas. Jag blyges för dig, hederlige Sancho; du är blott en ömklig eftersägare; ty Tibullus yttrade nästan samma sak före dig: Te somnus fusco velavit amictu. Men är icke tystnaden en lika god kappa som sömnen? — insveper den icke en man i ett lika dunkelt och ogenomträngligt draperi? Tystnaden — hvilken verld den betäcker — huru många verksamma planer — buru mycket gladt hopp och huru mycken dyster fruktan — huru mycken ärelystnad, eller buru mycken förtviflan! Kan man väl någonsin i ett sällgkap se en person sitta stum hela timmar utan ati man känner en orolig nyfikenbet ait genomtränga den mur han sålunda uppbygger mellan sig sjelf och andra? TIaotresserar ban oss icke långt mer än den lysande talaren till venster — än det skämtsamma gvickhufvudet till höger, hvars pilar förgäfves: slå ned emot den tysta mannens dystra omhögnad, Tyst) Se AA. Bl on:ris 161—164, 166, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183, 185, 187, 188, 190, 191, 193— 195, 197, 199, 200, 202—204, 206, 208, 209, 212, 214 och 215.