Mnjnggtr katt iitiserade tappert, och jag hade icketre dagar varit i Camibridge innan jag Hörde Trevanions namn. Tiädfingarne hade derföre sin tjusnitig för mig. Trevaniotig profetia om sig sjelf syntes på väg att gå i fällbordan. Rykten voro gängse om förestående förändringar i kabinettet: Frevanions natön kastades fram och tillbaka, slungades från iof till klander, högt och lågt, likt en fjäderboll. Förändringarna hade emellertid änntu icke försiggätl. och kabinettet höll sig. Icke heller träffade jäg ett ord i Mörning Post under rubriken Fashionable News, hvilket skulle bafva uppskakat mig mer än regeringars uppstig nde och fallande — ingen vink om siart förestående bröllop för dottren och enda arftegerskan af en utmärkt och rik ledamot a? unde huset: endast att då och då vid uppräknandet at kretsen af lysande gäster hos nägon partiche! hjertat hoppade till uti mig då jag såg lad; Elinors och miss Trevanions namn. Möir bland ålla denna den periodiska pres sens åfvelsammia slögte — afligena ätilgar, sf min store naätind och stamfader, (:y jag vår af sanima fro som min far,) — hvar fann, väl den litterära Tinest — hvad hade sålirg fördröjt dess utlofsade blommor? Iatet enda blad i skepnad af annönser hade ännu stuckit upp ur desg moderliga jord. Jag hoppadås rätt innerligen att hela saken var öfversifven, öch ville icke omnämna. den i mit bref hem, fruktande att återväcka blotta tsnsen derpå. Meh i brist på den litterära Tines, utkom der en ny tidning, och dertili eo läglig tidniog; en löng, smör och mager ycgnig, med sort hufvud i forma ar prospektu:, vilket fråmiköt sig Heia tie veckorna oc Vvarkädra i spetsen för den lsdäude artbelv — med en fin och fiMiz kropp i åtskilliga aflelningar; — och de klarasto ben i fora a anbönser som en ståckate tidning håganar stått på I Och. lixväl h:dö denna magra tiding en fet och bloäfill titel, ea titel som makade af dufva och viljebråd; en äldermannåaktig, väldig, storittad Falstaffiek titel — den kallades Kapitalisten, Och alla dessa fina