Aftonbladet – 16 september 1853, sida 2

ordsvammel och sentimentalitet ! All inbillningskraft utvecklade sig fordom till ädel handling, äfventyr, företag, höga bragder och sträfvanden; nu för tiden kan en man finns agäring för sin isbillningskraft blott genom den falska öfverspänning som härflyter från passioner hvilka ban aldrig känt, från faror sombanaldrig delat; och ban plottrar bort allt:det lif ban kan ha till öfverlopps uti sig på Bond Streete och S:t Jamess diktade kärlekssorger. Sir, chevaleriet upphörde då pressen uppkom! Och att pracka på mig såsom stamfader den man, hvilken bland alla män. söm lefvat och syndat, är just den som mest ödelagt hvad jag mest värderat — som, vid Gud! med sin förbannade uppfinning i det närmaste utplånat vördnaden för allt hvad förfäder heter, — det är en grymhet hvartill min bror aldrig hade varit i-stind om icke denna böktryckaredjefvul fått makt med honom!s Att en man i detta välsignade nittonde ärhundrade kunde tillåta sig en sådau vandalism! och att-min onkel Roland skulletsläien tonart öfver hvilken Totila skulle ba blygts, och det inom så kort tid efter min fars vetenskapliga och Järda-oration om böckernas läkedomskrafr, det var nog att komma en att förtvifla om förståndets framåtskridande och vårt slögtes fullkomnbarhet. Och jag bar emellertid all anledhing tro att min onkel hade en packe böcker i sin ficka och att Robert Hall var en sf dem! Sanningen var, att han hade het: sat upp sig sjelf och visste icke hvad nonsens han sade. Men detta kapten Rolands utbrott har slitit sönder min berättelses tråd: Nåväl! jag måste hemta andan och börja på nytt igen! Ja, trots min näsvishet fästade sig den gamla soldaten synbarligen mer och raer vid mig. Och förutom vår kritiska granskning a egendomen och stamträdet, förde han mig med sig på lönga utflykter till afiägsna byar der innu något minne af någon framifaren Caxtop var att skåda. Oebh ban förmådde mig att studera topografiska arbeten och grefskapshistorier (glömsk sora han var att ban för