Aftonbladet – 15 september 1853, sida 2

tetslärarebefattningen i teologi nämner ran såsom kandidater tvenne bekanta danska teotoger, dr Rudelbach och pastor Helveg. UTRIKES Vi ha i dag med Naglers och Stralsundsposten erhållit utländska blad med underrättelser från London af d. 10, från Paris, Brissel och Berlin af den 11 samt från Haraburg af den 12 dennes. Den orientaliska frågan står ännu på samma punkt. Den sednaste nyheten innehäålles i en telegrafdepesch från London af den 11 dennes af följande lydelse: Österrike föreslår, att särskilda underbandlingar öfver stridspunkterna i den orientaliska frågan skola föras i Petersburg mellan grefve Nesselrode och en turkisk ambassadör, och hoppas att detta förslag skall antagaz. Ehuru Times, förut ansåg de turkiska modifikationerna så obetydliga att de knappt förtjenade omnämnas, sä ger den nu en ganska krigisk tydning åt det Portens manifest, som åtföljde dessa förslag. Förslagen betyda föga emot detta högst vigtiga, postskriptum, som fordrar furstendömenas utrymmande och en garanti för att Ryssland icke ständigt ånyo skall återkorama til: dylika fordringar och invasioner. Times anser detta manifest vittna att krigspartiet i Konstantinopel har ett mäktigt inflytande. Morning Heralda vill veta, att Wienerkonferensen visserligen hemställt till czaren, att ban måtte antaga noten med de förändringar Porten föreslagit, men deremot visligen afhållit sig från hvarje anspelning på utrymmandet af furstendömena och garanti emot framtida insasioner. Det oaktadt kunde det hända att casren säger nej och då blir det svårt att bestämma de fyra stormakternas ställning. Franska boftidningen Pays, för den 11 innehåller en bitter artikel mot Turkiet. Om Ryssland förkastar modifikationerna, så skall man göra ett nytt försök hos Porten. Str Turkiet fast vid sina fordringar, så skall Europa afvakta de händelser som då komma at! inträffa. De vestliga makterna skola icke tililåta någon eröfring från Rysslands sida; Europa skall fastmera i fredens intresse veta att handhafva sin skiljedomarebefattning. Journal de Francfort,, som allmänt betraktas såsom rysk organ, söker ådagalägga, att ryska kejsaren omöjligen kan antaga de af Turkiet fordrade modifikationerna, då ett sådant antagande skulle innebära ett uppgifvande af hang hufvudsakligaste fordringar. HRyssland begär protektoratet öfver den ortodoxa grekiska kyrkan i Turkiet; Porten deremot vill att sultanerna uteslutande skola ega detta protektorat och vill blott såsom ett faktum erkänna den af de ryska czarerna visade omsorg för den grekiska kyrkan i allmänhet. Underrättelserna från Konstantinopel gå till och med den 29 Aug. Porten syntes vara fas besluten att våga det yttersta och nya truppafdelnihgar afsändes dagligen till Bulgarien. Muselmännen äro mycket missnöjda med de sednaste åtgärderna både från stormakternar och från Portens sida, men isynnerhet hade den franska ministern de la Cours beteende och yttranden väckt allmän indignation. Denne skall i en diplomatisk församling ha yttrat Om Ryssland icke antager hvad Porten före slår, skall man veta att förmå Porten att an taga hvad Ryssland vill! Truppernas stäm ning är mycket krigisk och ville Porten göre någonting för att uppelda massans fanatism så skulle den snart flamma upp i ljus låga Enligt korrespondensmeddelanden till sInde pendance ärnade Porten utfärda ett nytt ma nifest till nationen, i hvilket anledningarne hvarföre Wienerförslaget ej kunde antagas närmare utvecklas. Man ville i Konstantinopel veta att rysk: regeringen gifvit de ryska köpmännen i Tur kiet en vink att så småningom draga sig och sina fartyg öfver till ryskt område. I Donaufurstendömena, der man har de mes storartade krigsförberedelser för ögonen, tro ingen numera på fred. Från Jassy skrifves den 31 Aug. att fran ska och engelska konsulerna tillkännagifvit att de ärnade afresa och att de verklige nämnde dag lemnat Jassy. En panisk skräcl hade i anledning deraf bemäktigat sig sin nena. Liiders kär skall närma sig Moldan Enligt bref från Bessarabien rasar koleran de mycket häftigt; bland de ryska trupperna furstendömena visa sig äfven en mängd ko lerafall, men landets befolkning bar hittill blifvit förskonad för farsoten. Den skrift, som hospodarerna utfärdat fö att rättfärdiga sig inför divanen, anför såson orsak till deras qvarstadoande i landet fruk tan att ett så stort antal fråmmande trupper vistande i Jandet under de inhemska regen ternas frånvaro kuade medföra sorgliga följ der. Furst Gortschakoff skall icke känna sj synnerligen smickrad och nöjd med denn förklaring. Bland de vigtigare nyheterna från andr länder är den från Österrike, att man återfun nit de ungerska kronregalierna, och från Hol land, att generalstaternas session är afslutat och luxemburgska ministeren upplöst. FRANERIKR. K-jsaren och kejsarinnan återkommo den 1( dennes från Dieppe till Paris. Några arresteringar sägas hafva skett i Or Means, men saken påstås icke balva någo: !aunnerklig hetvdenhet.