Aftonbladet – 13 september 1853, sida 3

fr JB 19 2 MID ADM RaUL UR Vals al it samma land som Jenny Lind. Och när har a frågade barnen, om de visste af Jenny Lind. ni svarade alla med en mun oeh högljudt mec dlen slags enthusiasm: Ja! Men icke blott ; n! småbarnsskolan: äfven vid universitetets ofij tentliga förhandlingar talar man om Jenny DILind. Vid öppnandet så väl som afslutande: iaf föreläsningarne vid universitetet och andra el lärdomsanstalter, hafva studerande och magi. Istrar att hålla orationer för talrika auditorier -Jaf båda könen. Helt nyligen bevistade jag -högtidligheterna vid öppnandet af föreläsningigarna i Newyorks universitet. Dervid höll er åjaf talarne en oration öfver arkitektur, då han för att visa hvilken mäktig arkitekt snillet är, äfven gaf Jenny Lind enplats uti den bygg nad han till sina åhörares beundran för till5 fallet uppförde. Kl. 11 på aftonen lemnade ångvagnen Columbus, och jag var kl. 6 följande morgor den 21 i Cleveland samt kl. 4 m. zamms dag i Buffalo. Jag hade för många år sedan läst om, huru städer i Förenta Staterna uppväxa sårom svampar i skogen, men aldrig bar jag kunnat så besanna det, som under sällan sågos midt i den tjocka skogen smi täcka, hvitmålade hus, strödda mellan stub med blixtens snabbhet framilande åugtränerna. stodo civilisation och vildhet i den mest skärande kontrast, och det var något för känslav eget, att icke säga onaturligt, att ge civilisasig fram genom de tjocka tusenåriga urskogarne. ett af dessa skogens barn, zom med jättekrafi 712093 innevånare och har nu omkring 50,000. ; Stadens förnämsta gator täfla med de bästal elaf Newyorks i skönhet och rikedom, underl: det att i de yttre delarna af staden hus och; stubbar äro om hvarandra strödda efter slät-; ten. Omedelbart framför staden utbreder sig Eriesjön med dess många segel och fartyg. Jöfver staden, har man en vid oeh herrlig panorama öfver Eriesjön, Niagarafloden, Erieee MM IA mest lysande framtid. Emedan man ifrån Buffalo till Niagara fall Ipå jernbanan har endast en timmas väg, I måhända verldens största underverk. Mellan kl. 5 och 6 samma dag var jag således vid använda Csesars lakoniska uttryck: veni, vidi, vicin, heldre än att försöka deröfver lemna er Ihafva hit komrit, här sett och njutit segren: sublima känsla, samt deröfver lemnat gä utförliga och lefvande teckningar som man kar vinner något nytt intresse, vill äfven jag försöka en flyktig teckning, icke så mycket öfver sjelfva fallet — hvilket aldrig låter sig beningar. jag mig med att säga: Det är omöjligt at medelst penna eller pensel meddela äfven en I målning är liflös; poesiens mest brinnande utsitt förråd — ty den saknar ord. Vi måste hafva nya kombinationer. af ider och ett nytt Alia målningar vi kunna se, alla beskrifninlunder, förmå i vårt sinne endast frambringa dagssolens öfverväldigande och bländande I klarhet. Måhända man bäst kan föreställa sig storvattenmassa här framtränger och från hvilken Thöjd den lodrätt nedstörtar. Niegarafioden, som bildar fallet, förbinder Öfra Sjön, Michidra mindre sjöar med Ontario. Alla dessa insjöar, härledande sitt första ursprung från IRocky Mountains, innehålla den: största samyta, och kunna betraktas såsom en enda ofantlig flod, löpande uti en stfäcka af 2000 eng. mil ned åt verldshafret och i sitt sköte uppIdenna vattenmassa till en vidd aft endast 3750 fot och nedstörtar lodrätt från en precipice af vatten, som sålunda hvarje timma nedstörtar, Jtill mera än 36,400 millioner kannor. Efter tenmassa i Ontario, som åter genom St. Lorenz afbördar till verldshafvet en troligen större med undantag af Amazon. nad; tusende andra omständigheter förena sig till att göra intrycket af Niagara obeskrifligt. När man första gången nalkas fallet, och ögat fäster sig vid hela det föreliggande sceneriet, bliva snuena bedöfvade och förvirrade, och man kan icke tillräckligt herota sig för att erhölla en någorlunda sann föreställning af Iden häpnadväckande acen man har framför sig. Det är omöjligt för ögat att på er gång I denna färd mellan Columbus och Buffalo. Icke l .Juppröjda platser, hvaruppå stodo städer med barna. I dessa städer, som syntes helt och hållet vara frukten af de gerom vildmarken tionen så hastigt, liksom brådstörtande bryta l Buffalo vid nordöstra ändan af Eriesjön är underkufvat den omgifvande vilda naturen.l År 1813 hade platsen endast några få i skogamarken kringströdda hus; 1820 räknade denl -1så långt ögat hinner skåda; och stiger manl! -Jupp till toppen af en kulle, som höjer sig) kanal och det omkringiiggande landet. Sistlidet år besöktes Buffalos hamn af 929 seg-li lande fartyg, och 1062 lemnade platsen. Sta-l. den räknar såsom sina egna 59 ångbåtar och l 134 seglande fartyg, och dess import ötverl linsjöarna steg sistlidet år till ett värde af 45,265,922 dollars. Såsom flera nya jern-) lvägskommunikationer med staden snart komma J. latt öppnas, emotser man för densamma der Ikunde jag icke neka mig det nöjet att se detta. Niagara. Jag vore böjd att öfver denna visitl: Ibeskrifning — isynnerhet som många före mig. hafva sköl att vänta sig. Dock som Niagara I med hvarje år genom civilisationens framsteg . skrifvas — som fastmer öfver dess omgif. Hvad för det första angår fallet, så åtnöjer; matt id af dess herrlighet och storhet. Enl: lIgjutelse sträfvar förgäfves att uttömma helal, språk för att kunna beskrifva Niagara fail. ! gar vi kunna läsa öfver detta mäktiga natur-! llysmaskens matta sken, jemfördt med midlt heten af detta fall, om man betänker, hvilken gan, Huron, St. Cair, Erie och en mängd ean: ling af friskt vatten, som finnes på jordens : tagande oräkneliga mindre bifloder. Vid Nia-: gara fall gammantränger sig största delen afl) 1190 fot. Man har beräknat mängden af det: Jett par sv. mils lopp utgjuter sig denna vat-i vattenmassa än någon annan flod:i verlden, ll Falletz storhet är dock icke det enda, som : Ihos hvarje äskådare väcker beundran och häpI ; 1 i omfatta det hela: det måste småningom göra ,