Aftonbladet – 8 september 1853, sida 3

vandra omkring och taga 1 sigte staden medin dess omgifningar och isynnerhet de i stadenss grannskap liggande blygrufvorna. Galena,!n hkt dess patronymicium (galena — blyglans) ä är. helt och hållet en mineralisk produktion.f Den har utur vildmarker hastigt uppväxt tillla en betydlig stad af 2000 invånare och harle löfte om en blomstrande framtid, emedan mi-f neralrikedomen i grannskapet är för evärdeliga tider outtömlig. Men så ofördelaktigt är dess läge, emellan bergshöga bluffs och jordhöjder, för alla andra näringsgrenar än den som gifvit den upphof, att om blyet icke skulle hålla den uppe, måste den genast sjunka.!p Den ligger till sin förnämsta del utsträckt ef-f ter foten af en brant bluff, uppför hvilkenlsi man, liksom vid bergen på söder i Stock-fc holm, har att uppstiga på 100 fot höga trappor till den öfra delen af staden. Huzren äro vackra och omgifvas mångenstädes atträdgår-l, dar. Men så snart man lemnar den skönhet, !h som af konstens hand blifvit tilldanad, är allt! d ödgligt och dystert, och ögat mötes öfverallt! M af kala, till det yttre fattiga grushögar. Dock under ytan af denna fattigdom ligger fördoldl, en outtömlig rikedom. Likasom i Kalifor-lp: niens och Australiens guldtrakter, är minera-b let vid Galena så öfverflöd nde, att dess vetenskapliga behandling högst litet förekommer. Arbetaren går ut med sin skofvel och gräfverl; sig en grop i jorden. Der finner han i jord-lg; gruset bly i öfverflöd. Detta lägger han påla sin kärra och förer till en liten vattenrännillil för att utvaskas, hvarefter han sedan kastarld det i smältugnen och gjuter det till tackor, : hvilka sedan föras till Galena. Man ser hamnen till denna stad i en lång sträcka betäckt med högar af blytackor, och under sistlidnelti Mars månad utskeppades bly till ett värde afih 250,000 dollars (nära 1 mill. rdr rgs). Del mera lönande guldgrufvorna i Kalifornien! hafva dock dragit många grufarbetare frånly Galena, och det var en tid då guldtörstenls hade ödelagt nästan alla blygrufvorna i dennalr trakt. de Följande dag, den 28:de, fortsattes resan. Snart voro vi vid Duluque, en stad på vestrala sidan af floden, 4!V, sv. mil ifrån Galena.s Lik denna sednare har den sitt upphof aflis! traktens blyrikedom och innehåller omkringlt 6000 invånare. Den har ett vackert läge och åtnjuter så många andra fördelar utom biyhandteringen, att den äfven denna törutana skulle blifva en stor blomstrande stad. Prai-Ih rie du Chien var den nästa punkt af betyden-lä het, vid hvilken ångbåten landade. Dennalv stad, belägen 2, mil norr om utloppet affloden Wisconsin, har sitt namn af -den vackra prairie på hvilken den ligger. Här var iffån!k början ett franskt nybygge, och i grannskapet!g äro sika koppargrufvor. Omedelbart i söder!fi från staden ligger Fort Crawford, ett fäste som blifvit upprest till skyddsvärn emot indianer-!, na, men som nu är inredt till boningsrum för 4 stadens fredliga invånare. Stadens folkmängdln uppgår till 1200 invånare. a Den 29 på aftonen hade jag uppnått målet 1 för min resa, ett svenskt nybygge beläget nära! nordliga gränsen af Jowa och omkring 1 millh i vester från småstiderna Columbus och Lan-!o sing, hvilka på 14, miis afstånd från hvaran-. dra ligga vid Mississippi. Denna koloni harj! uppstätt inom de sista tvenne åren och räk-lf når derföre blott få nybyggare. Den förstalg svensk, som der nedszatte sig, var en parm-h mätare Erik Sandman från Hudiksvall. Om-Jjd kring honom hafva samlat sig flera svenskariP både från norra och södra Sverige, hvarjemte äfven ett antal norrmän ha nedsatt sig il; grannskapet. De svenska nybyggena liggalo uti en utomordentligt fruktbar dal, hvilkend igenomflytes af en å med ymnigt klart vat-ss ten. På båda sidor om denna å löpa tvenne k kedjor af bergsköga jordkullar, och hela ådaty len synes hatva utgjort fåran af någon mäk-!p tig flod sådan som Mississippi. En del aflE dessa jordkullar äro helt och hållet beväxtalr med gräs, under det en annan del är betäcktd med tjock ekoch annan löfskog, mellan hvil: ken växer ymnigt gräs. Hvarje fotebredd af : desza jordhöjder kan med fördel odlas, ochle de merendels skoglösa dalarna deremellan in-h nehälla den fruktbaragste jordmån man nägon-o städes kan finna. Såsom bevis på markens : bördighet i dessa dalar må blott nämnaeg, attly en man med uppsträckta händer icke kan nålti ändan af höet, som der i största ymnighetlväxer. I kolonien finnes äfven en stor rike-lIP dom af vilda fruktträn, såsom äpple-, körs; bärgoch plommonträn. Hickorej-trädet, ett slags valnöt, lemnar en mycket välsmakandelt frukt liknande göt mandel. Af sockerlönnenh beredes socker och syrup, som af kolonisterna s: sjelfva med lätthet tillverkas. Vid bäckent växer vild humla, väl så stark som i någon humlegård i Sverige. Skogarna äro uppfyllda af villebråd, som ofta låter sig ses omedelbart i grannskapet af kolonisternas boningar. Under det vi gingo ett ringa stycke på ett besök till kolonisterna i Sandmans grannskap visade sig några steg från hans boning flera bjortar. Om kolonisternas ekonomiska förkofring kan föga sägas, då de så helt nyligen här nedsatt sig. Dock ken man med god grund söga att de flesta, så vidt de få fortfarande åtnjuta god helsa, skola snart arbeta sig upp till ett oberoende och välstånd, till hvilket de i Sverige aldrig skulle hafva kunnat komma. Såsom ett bevis derpå vill jag blott anföra ett exempel. Erik Sund ifrån Tuna socken i Helsingland ankom till Amerika våren 1850, och ägde då omkring 40 dollars, Han begaf sig genast till Illmoie och arbetade der på ätskilliga ställen. Till denna koloni flyttade han vären 1852, och har här intagit 140 acres jord för sig och sin familj. Af denna jord har han redan betalt 40 acres och äger dessutom i den illa staden Columbus tvenne stadslotter, värda hvardera 150 dollars. Han hade hela tiden af sin vistelse i Amerika åtnjutit god helsa, utom förliden sommar, då han hade frossan. Han försäkrade, att ingen, som kan och vill arbeta, här behöfver lida nöd. Ty man kan, sade han, genast man hitkommer, äfven utan kunskap i engelska språket, genom trenne daons arhata i. vaenkan s försona så .mvakot att MÖR UN PMM nm on cg öwö mn MM Em mrA4A ROR Mere ÖA OD ET VA ON