Aftonbladet – 7 september 1853, sida 2

— Från Wenersborg skrives 1)11idning tor Wenexsborgs Stad och Länp för den 31 Augusti: . Vi hafva ännu, Gudi lot! inom vår stad icke blifvit gästade af koleren, ehuru Aapsamma, genom enstaka sjukdomsoch dödsfall, som i sednare dagar inträffat flerestådes kring stadsn, synes gifva sin ankomst tillkänna. Sistlidne mändag inträffade å ett fartyg, liggande i härvarande yttre hamn, ett sjukdomsfall, som, lika med minga andra dylika exempel, visär att sjukdomen kan uppkomrnria trots all försigtighet och utan ringaste beröring med personer eller effekter från smittad ort. U:i vanliga tecken till förkylning insjuknade nemligen skepparen Olof Berndts son natten till sistiidne mändag på ett afhrr Hichens biockfartyg, som under hela sommaren icke seglat anmorstädes än häremellan och Wermland. Skepparens hustru, hvilken med deras barn befann sig ombord, hemtade under: natten medikamenter frän apoteket; hvarmed hon bringade mannen i svettbing. Tillbör: lig försigtighet dervid lärer likväl icke iakttagits, så att sjukdomen äter tilltog mändags förmiddag oeh befanns vid läkarens ankomst hafva antagit form af elakartad kolera. Den syntes likväl genast gifva vika för läkarens bemödanden, så att skepparen förlidne gårdag utan fara kunde förflyttas till Nygårdsängens sjukhus, hvar;fräån underrättelse om hans ytterligare vÖörbältring i dag ingått. Hvarken Olof Berndtsson eller nägon ahvan af besättningen har haft beröring med andra fartyg eller besättningar, och det oaktadt uppstod kelera på en för öfrigt alldeles frisk ort. Huru vilja spärristerne förklara detta? Eoligt inkomne rapporter hafva vid Köpmannabro i kolera insjuknat 5 personer, deraf en aflidit. På Trolihättan afled i män?sgs en sjöman efter endast nägra timmars sjukdom; något annat fall af kolera bar sedermera icke deriträn försports. På egendomen Pinnekroken vid Götha elf har ock ett brädstörtande koleradödsfall inträffst, utsn vidare utbrott pä stället. — Säledes finnes farsoten i grannskapet, doek ännu icke inom Wenersborgs stad. Beriktigande. Hr snickaremästaren H. C. Hammarstrand, bar, i anledning af den i N:o 186 af Aftons bladet intagna listan ötver vid Lidköpings landtbruksmöte prisbelönade haadarbeten, der det uppgifves att br Hammarstrand erhållit en dukat för srakbord, divansbord och chiffonier, hos redaktioner begärt få meddela den rättelse att de till utställnizg af honom inlemnade sakerna voro srakbord, divansbord och fruntimmersskrifoyrå med bokskåp, samt det tillägg att hans fjortonårige son Johan Reinhold Hammarstrand blifvit belönad med en specieriksdaler för förevisade mindre profver på snickeri och bildhuggeri. Till Redaktionen af Aftonbladet! Då en insändare i Aftonbladet uttryckt sitt tvifvel derom, huruvida hr riksarkivarien Nordströms afsägalse :f riksdagsmannavalet i vetsnskapsakademien varit uppriktigt menad, anser man sig böra upplysa att alla som vid tillfallet voro närvarande, äfven de som icke röstade på hr Nordström, sammänstämmande kunna intyga, att utgängen af valet synbårligen var för hr Nordström alldeles oväntad och afsägelsen så bestämd, att den icke gaf rum för nägot tvifvel ast den ej för tillfället var allvarligt menad. En annan fräga är huruvida icke valet i alla fall måste anses säsom frukt af en intrig. Flera omständigheter göra det åtminstone sannolikt att en sådan i detia afseende, hr Nordström sjelf ovetanda, varit anlagd från nägot häll, der man gjort sig räkning på att han skulle läta bruka sig såsom ett villigt verktyg för andras ändamål. Det är icke nägon hemlighet att det ingalunda var de egentliga vetenskapsmännen inom akademien, utan fastmera de diplomatiske, militäre, byräkratiske och prelatensiske ledamöter, hvilka de förre (med en stuadom mähända alltför långt utsträckt gästfrihet) bland sig upptagit, som bestämdt valet. Åtskilliga vetenskapsmäns bortovare och spärrningen mot Upsala, som bindrads akademiens mänga dervarande ledamöter att komma hit för ett deltaga i valet, underlättade operationen. Med kännedom em dessa förhållanden, hvilka hr Nerdström sjelf minst af alla kunnat förbise, bör man erkänna att hr Nordström, genom att afsäga sig valet, i sjelfva verket ådagalagt vida mera sjeltständighet och takt, än de herrar som velat begagna ögonbliekets konjunktur för att truga honom att gå andras arendan, sjelfva ädagalade genom försöket att fånga hoaora medelst öfverraskning. Sat sapienti. — Redaktionen har mottagit följande bref med anhållan om dess meddelande i tidningen, hvarjemte en af redaktionen känd person intygat samningen af de deri omtalad2 sakförhållarden. Wisby d. 4 Sept. 1853. Som jag vet att nyheter af abderitisk art roa dig, skyndar jag mig att berätta ätskilliga förhällanden inom vår geda stad, der, som du af gammalt vet, ofta nog passera saker, hvilka icke förekomma annorstädes. Till en början fär jag säga dig, att här räder en stor förvirring uti begreppet om vi äro spärrade eller ej. — Den enda autoritet, som lagligen kan afgöra en dylik fråga — stadens samtlige innevånare sjelfve — har aldrig blifvit hörd eller fått yttra sig i ämnet. Hoz stadens äldste har man väl 2:ne gånger gjort förfrågan om staden ville anskaffa karantänshus, men då desse ieke visste hvad innevånarne ville samt i alla fall icke med ringaste sken af rimlighet kunde gifva svar på andra än borgerskapets vägnar, men under intet vilkor på öfrige lika betalningsskyldige innevänares, sä mäste de svara nej. — Till följe af detta nej vidtogs den olagliga utvägen att förbjuda ängfartyget medtaga passagerare. Man glömde härvid att om man ocksä ostraffadt kunde begå olagligheter emot privata, man likväl aldrig kunde förhindra kronans embetsoch tjenstemän att begagoa den enda möjlighet att hitkomma. Också anlände första gängen detta förbud skulle gälla länets förste landtmätare samt 2:ne hitkommenderade läkare och ett fruntimmer, hustru till en här varande handtverkare. Efter långa öfverläggningar bröts förbudet, de ankomne förlades i karantän uti ett lusthus 3; mil frän staden — och till deras bevakning kommenderades den öfvrerdrifoa styrkan af 30 man, ehuru lokalen är sådan att en enda post kan,