Aftonbladet – 6 september 1853, sida 2

FAMILJEN CAXTON. ) En familjtafla Ar STR EDWARD BULWER LYTTON. Nionde Delen. — Min onkel nickade, sägerjag, och minfar — Sköt åsido sina böcker; ni har redaa berättat oss det. Sir, ni misstager er ganska mycket, det var icke då han sköt åsido sina böcker, ty han var då icke sysselsatt med dem —-haö höll på att läsa sitt korrektur. Och han log och pekade derpå patetiskt och med en slags godlynt uppsyn liksom ville han säga? iHvad tycker du väl Pisistratus? — den nya lillan i liten kolt — eller i stor antiqua, hvilket är alldeles detsamma!s Jag satte mig ned på en stol mellan dem båda, och blickade först på den ena, så på den andra, och — himlen förlåte mig — jag kände ett upproriskt otacksamt agg emot båda. Min själs bitterhet måtte i sanning ha varit stor för att öfverflöda i denna riktning, men den gjorde det. Ungdomens sorg är sannerligea en afskyvärd egoist, Jag steg upp från stolen och gick mot fönstret; det var öppet, och utanför fönstret satt mrs Primmins kangriefogel i sin bur, Han hade biifvit förtrogen med Londonsluften och sjöng muntert. Nör na kanariefogeln säg mig stå midt emot hans bur och -allvarsamt blicka på honom, efter hvad jag tror med -en mycket dyster uppsyn, tystovade djuret tvärt, lutade hufvudet åt ena sidan och såg snedt och misstänksamtpå mig. Då han fsnn att jag icke ville -honom något ondt, vågade han åter några brutna toner, ) Se A. B. n:ris 161—164, 166, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183, 185, 187, 188, 190, 191, 193— 195 197, 199, 200, 202 och 203.