Aftonbladet – 1 september 1853, sida 2

med, handelsevis befann sig 1 närheten. I k M m UTRIKES. Med Stralsundsposten och Naglers ha vi i f dag erhållit utländska blad med underrättelse: ! från London af den 27, från Paris, Brisselj! och Berlin af den 28 och från Hamburg af! den 29 Augusti. i l afseende på den orientaliska frågan har man nya telegrafdepescher både från Paris och!! Wien, enligt hvilka Porten antagit det i Wien uppgjorda bemedlingsförslaget, — men med åtskilliga modifikationer. Monitören för den 27 l innehåller följande officiella meddelande: Underrättelser ha inträffat från Konstantinopel afl! den 19, att sultanen antagit de fyra stormakternas förslag med några oväsentliga redak-j! tionsförändringar. Det återstår att se, huruvida dessa förän-j: dringar verkligen äro af så ringa betydelse som regeringspressen i Paris och Wien med mycken ifver och samstämmighet låter påskina. Att de torde vara af mycken vigt antydes genom följande telegrafdepesch från Paris af den 29 Augusti: Enligt uppgift i dagens nummer af Jouraal des Debats skall man från turkiek sida önska följande modifikationer i det från Wien utgångna bemedlingsförslaget : Porten vill konstatera, att de förmåner, som andra kristliga kyrkosamfund åtnjuta och som blifvit grekerna tillförsäkrade, blott beteckna de förmåner de kristliga kyrkosamfunden åtajuta såsom Portens undersåter; vidare, att bestämmelserna i fördragen af Kainardschi och Adrianopel icke skolat innevära ett Rysslands protektorst öfver den grekiska kyrkan i Turkiet; och slutligen att frågan om de heliga orterna skall betraktas såsom en alldeles afsöndrad särskild angelägenhet.s j Om de föregående rådplägningarne i Konatantinopel rörande förslaget skrifves till ;sWanl derer, från Konstantinopel af den 15 Augusti: Bemedlingsförslaget skiljer sig, efter stormak:ernas utsago, från Portens ultimatum endast sill formen. Icke desto mindre ha ministrarne i eegsionen den 12 dennes hyst några andra ganska värentliga skiljaktigheter och stöta sig synnerhet på tvenne punkter i förslaget. Ryska kejsarens ställning skall nemligen i sjelfva den föreslagna bemedlingsakten vara alltför mycket upphöjd och sultanens deremot på ett opassande sätt förringad. Vidare vilja de fyra makterna, Rygsland till behag, modificera alla med Porten rörande trossak:r afslutade fördrag. Midt under dessa öfverläggningar öf-j verraskades ministerrådet plötsligen af underättelsen att kabinettet i Petersburg antagit: Wienerförslaget.. Men denna underrättelse pa-l! -alyserades genom den biomständigheten, att Ryssland fordrar att Porten skall antaga förslaget alldeles oförändradt, Till följe häraf sammankallade man en stordivan, som varade i två hela dagar. Om de i densamma fattade beslut känner man ännu intet. Timess korrespondent i Paris vill från säker källa veta, att de till Paris anikomna depeacherna anmäla Portens antagande afförslaset, men med det oeftergifliga vilkor, att Ryssland utrymrmer Donaufurstendömena, innan stt turkiskt sändebud afgår tll Petersburg . Den halfofficiella Journal de Conztantinople uar en ledande artikel om den förestående freduiga lösningen, i hvilken det heter: Inom kort kall man, då hofvet i Petersburg antagit benedlingsförslaget, erfara att ur denna förlikung framgår en för Turkiet ärofull fred. Poren vill ingenting mer elier mindre, och man kan förutsätta att den af vänskap för sina idla och trogna bundsförvandter skall under lerag garanti antaga en dylik förlikning. Det ic dock gorgligt, att sedan Ryssland utan skäl väckt den förskräckliga och orättfärdiga procektoratsfrågan, betraktar den politiska verlden lenna makt såsom oinskränkt bjudande öfver srig och fred. Och liksom man en gång sökte genom offer försona forntidens förtörnade gu-j lar, 8å offrar man nu åt Ryssland staternas! värdighet, för att afvända dess blixtar. Rysslands makt öfverskattas alltför mycket; den! egnar gig alls icke att injaga fruktan hos staer som stå öfver detsamma i civilisation. Det står långt efter Frankrike, England, Öster1 rike och Preussen i åkerbruk, industri, vetenskaper och konster; med sina flottor skulle let intet kutina uträtta mot den engelska och franska sjömakten, och hvad dess landtarmel angår, så äro väl de fyra nämnda makternas! armeer ej sämre utrustade och disciplinerade! j och mindre tappra än dess. Rysgsland kan vieserligen inom sina gränser förfoga öfver otaliga trupper, äfven dess vinter och dess öde stepper komma det här till pass; det kan befalla öfver elden; utan Moskwas brand skulle det ha varit förloradt. Men utom sina gränser kan det aldrig skicka mer än 200,0001 man, som äro dåligt födda, illa ekiperade och utan tillräckliga sjukvårdsanstalter utsatta för upplösning både på fysisk och moralisk väg. Äfven finanserna äro just icke Rysslands starka sida, och ser man på organisationen i dess helhet, så framträda öfver allt korruption, skriande missbruk, förskräcklig despotism, de orättvisaste olikheter uti och det djupaste förakt för menniskovärde, så att det icke blott ej kan uthärda en jemförelse med andra stater, utan icke en gång med det ottomanniska riket. De fyra makterna, menl icke Ryssland, tillkom det derför att afgöraj om fred eller krig.. Artikeln slutar med följande ord: Ryssland ger ändtligen efter, icke l! af dygd, utan af nödvändighet. Men hvarpå skall freden grundas? Först och främst åtminstone på vilkor, som närma sig Portensl. sednaste not, vidare på ett omedelbart utrymmande af furstendömena, slutligen på omöjligheten att åter hvart fjerde eller femte år bringa den orientaliska frågan på tapeten. Utan dessa tre vilkor skulle kriget vara en nödvändighet för alla stormakterna., Besynnerligt förefaller det, att på samma gng turkiska ministårens organ uttalar freds-) örhoppningar, fortsättag oafbrutet truppsänd-: ningarna till Varna. Den första afdelningen!