Aftonbladet – 1 september 1853, sida 1

HTraio. VIUaTD HicuuTb:a G. E. FLYGARSON SON. SEE EPN NS ETTOR BAT TER STOCKHOLM, den 1 September. Då vi yttrade oss i anledning af regeringens beslut om inskränkning i nästa brönvinsbränningstermin till två i stället för sex månader, utiryckte vi tillika våra farhågor huruvida denna åtgärd skulle leda till det dermed åsyftade ändamål eller någon -betydligare minskning i den omåttliga bränvinstillverkningen. Vi befarade nemligen att det tidiga kungöi randet af berörde beslut, med alla gina fördelar i öfrigt, dock skulle medföra den olägenhet att före brönningsterminens början , dels många förut befintliga större brännerier skulle komma att utvidgas dels ock en del af dem som under sgednare året blifvii nedlagda, äter sättas i gång; och dessa farbåZor synas, att döma af några redan inträddsa förbällanden, å hvilka vi pu vilja fästa uppmärksamhet, i viss mån vinna bekräftelse. Man skrifver till oss från flera höll att, särdelez i Skåne och Blekinge, stora ansträngningar göras för att på en del större brännerier under den tillåtna tiden drifva tillverkningen till det aldra yttersta, och man har om tillredelserna vid några uppgifna brännerier meddelat oss åtskilliga detaljer, som icke egna sig för offentligheten, men otvetydigt ådagalögga tt våra landtbrukare icke kunna, såsom fallet är i många andra afgeenden, beskyllas för tröghet eller sömnaktighet, då det göller att bevaka de:ss på bränvinsmonopolet grundade intressen. Den ene utvidgar sin bränvinspanna, den andra tillsätter mäskvärmare-. der sådan icke fanus; den ene insätter två, eller tre pannor i stället för en, den andra som förut haft bränneri vid en gård, anger sig för bränning vid ficre. Många, som aldrig bränt och mänga som nedlagt sina brännerier och nyss förut ifrigt deltogo i agitatinen mot den öfverdådiga tillverkningen, hafva icke kuhnat motstå frestelsen att rusta sig för att lemna sina bidrag till nästa års flöden. Så låta de underrättelser man meddelar oss från södra orterna, och, om man icke annorstädes arbetar lika förtvifladt på brännerierna som i Skåne och Blekinge, hvilka provinser snart hota att dränka hela landet i bränvin, kan man dock vara öfvertygad att det s. k. bränvinsförbudet har öfver ailt, der brännerier finnas, i mer eller mindre mån medfört samma resultat. Det är sorgligt att se huru en stor del af våra landtbrukare, så att säga, hänga fast vid bränvinspannan och med jordbrukets försummande uttömma alla sina krafter, all sin uppfipningsförmåga på en näring, som dermed icke borde hafva någon gemenskap och för sina idkare, åtminstone på sednare tiden, icke allenast icke medfört någon vinst, utan ofta ledt till undergång, ty bränvinsbrännaren är i det fall olik andra näringsidkare, att han icke nedlägger sin rörelse så snart den går med förlust. De stora omkastningarne i bränvinsprigerna locka honom till fortsättning och han smickrar sig år efter år med hoppet om en fördelaktigare konjunktur, hvaraf, när den inträder, i de allra flesta fall icke han utan endast köpmannen hämtar någon vinning. Under deggsa ansträngningar å bränvinsbrännarnes sida hafva bränvinspriserna, som dagarce efter bränvinsförbudets. utfärdande noterades till 1 ,rde 16. ski. småningom nedgätt till I rår I sk. på Stockholms och 1 rdr 3 sk. på Götheborgs börs. Härtill må visserligen, i sin mån hafva bidragit dels den mer än. varligt. stora tillförsel som under Augusi månad å begge ställena egt rum, dels den genom kolerans ntbrott hämmade kommuni. kationen, .raen hufvudsakliga anledningen till ett gå stort prisfall bör: dock utan tvifvel gökas i den allmänna öfvertygelsen ati tillverkningen äfven under nästa termin skall blifva betydlig. . .Det är:således fara värdt att den vinst ef bränvinsförbudet som många bränvinsbrännare. förespeglat. sig skall, just till följe af deras egna bemödanden, blifva till intet, åtminstone i de orter, der, såsom i Skåre, bränvingbrännarne genom det behof af förskotter, hyvaruti,de flesta ständigt befinna sig och hvilket tydligen :bevisar att de arbeta under sig, -nödgas att till köpmannen aflåta sin vara till 10 sk. lägre pris för kannan än det som noteras, på Stockholms börs. , . -Strext efter. bränvinstörbudets kungörande, som föranleddes af dåvarande dåliga utsigter för. den växande gröden, inträdde en för växttigheten. mera gynnande väderlek, som i hast gaf ett ganska lofzande utseende åt både. vårsäd. och potates, och äfven från främmande länder förkunnades lofvande utsigter för skörden... Man gjorde sig då säker om en rik skörd af vårsäd och potates, och som bränvinspriserna..äanu icke börjat falla och man, i motsats. mot hvad som inträftst, antog att de skulle stiga och uppgå till 1 rdr 24 ek., .beredde man. sig att, säskom ordspråket. säger, sköra guld med töljknifvar. Sedermera hafva dock förhållanderne förändrat, sig. Väl har vårsäden betydligt förbättrat. sig och lofvar på många ställen en någorlunda . god skörd; som dock ingalunda