Aftonbladet – 27 augusti 1853, sida 1

man, kunde också sympalisera med ozg. Men NU. ec VII Kar. Hvari min far kommer till upplösningen i sin historia. Det ör af ingen nytta i verlden, sade min far, att känna alla de språk som äro i grammatikor analyserade och i lexika förklarade, om vi icke lära verldens språk. Det är en särskild munart, Kitty, utropade min far i det han lifvades upp. Det är en anaglyf — em talad anaglyf, min vän! Om än alla Egyptiernas hieroglyfer voro A B C för dig, men du icke kände anaglyfen, så skulle du icke veta någontisg om presternas mysterier.) ;Hvarken Roland eller jeg kände Ansaglyferns sinnebildsskrift. Samtal — ständigt samtal om personer som vi aldrig hört talas om, saker som vi aldrig frågat efter. Allt hvad vi ansågo af vigt, var puerilt eller pedantiskt lappri — ailt hvad viansågo utnött och barnsligt, det var dagens vigtiga angelägenheter. Om du skulle träffa på en liten skolpojke under hans fri-eftermiddag sysselsatt att meta löjor på knappnålskrok, och du började tala med honom om alla djupets under, om Jagarne för ebb och flod, och de antideluvianska qvarlefvorna af igusnodon och ichthyoBaurus — nej, om du endast talade om perlfiskerierna och korallbankarne eller elfvorna och najaderna, skulle icke den lilla pojken förtretad utropa: Plåga mig inte med all den der strunten, låt mig få meta i fred. Jag tror att den lilla gossen har rätt på sitt sätt — det var för att meta löjor som ban hade gått ut, icke för att höra lärdomar om iguanodonerna och elfvorna. På samma sätt metade sällskapet löjor, och vi kunde icke säga ett ord om våra perlfiskerier och korallbankar. Och hvad det angår att vi sjelfva skulle ha fiskat löjor, så skulle vi ba blifvit mindre förvirrade om man begärt att vi skulle fiskat upp en hafsfru! Inser du nu, min gosse, ett af de skäl som föranledde mig att så tidigt låta dig komma ut i verlden? Nåväl, men ibland dessa löjmetare fanns en som metade på ett sätt att löjorna sågo ut som hade de varit större än laxar. Trevanion och jag hade studerat tillsammans i Cambridge. Vi voro till och med ) Anaglyfen var ett endast för de egyptiska presterna bekant språk — hieroglyferna kändes deremot af alla bildade.