Aftonbladet – 26 augusti 1853, sida 3

IG -HaR JallL ULIAKIIlIRG YILARUTID, KVA BlvA intag likhet ät den mening, att han umgätts med planer: mot sitt lif, och man anar, att sedan han förstätt ati under nattens lopp smyga sig ur karantänsbuset och! vidare praktisera sig öfver det för öfrigt temligern höga planket, på annan sida än der vakten är placerad, han kastat sig från hamnen i sjön och gjort alut på sina dagar. BLANDADE AMNEN För ett par år sedan utgaf danska finansministern Paulsen ett par brochurer om behandlinven at danska produkter för den engelska marknaden samt om vigten af Danmarks handelsförbindelse med England. Ur dessa brochurer äro vii tillfälle meddela töljande korta, men med afseende på saken och dess utförbarhet icke oväsenåtliga, underrättelser: Englands kreaturs-markoader haiva icke allenast den fördel att vara Europas största förbrukningsmarkvader, utan ock att priserne derstädes stä högre i förFillande till qvaliteten än arnorstädes på fasta lanet —— — — Hufvudbetinvgelsen för gödda kreatur, som skola finna stark efterfrågan pä den engelska marknaden är, att kresturet besitter köttrikhet längs med ryggen (ryggbreda). Sådane sökas förnämligast at välmäende klasser och uppnå ett mycket högre pris än andra, som icke hafva samma köttfullhet. — — Skarpryg gade djur köpas nästan aldrig. af dem. , Dessutom bör köttet vara insprängdt med-fett, hvilket endast inträffar med kreatursraeer, som hafva naturliga aniag till fetma. De racer, som sakna denna egenskap, blifva aldrig eftersökta af köpare, hvilka betala högsta priset. Ea tredje värdebetraktelse är talgen, som hos djuret bör finnas i mängd och hafva en rik förg, utan att vara för gul, äfvensom att pjurtalg finnes hos djuret i förhällande till den öfriga, hvilket är en följd sf djurets naturliga anlag till fetma, då deremot talgrikdom i allmänhet kan vara en följd af kreaturets älder. — — De tvenne vigtigaste afsättaingspunkter för jutska produkter, isynoerhet för gödda oxar, är London och Hull. Londons stora kreaturs-förbruknings marknau (Smithfield marknad) är den betydligaste i hela Europa, och utom tvifvel den största af alla i England, hvarest de bästa qvaliteter mest betalas. Der säljer gemenligen hvarje mändsg. och fredag omkring 5000 stycken oxar och 30,000 slagtfår, hvaraf ;:delar ätgå om mändsgen, som, säledes är den största marknadsdagen i veckan. — — — — Afsättningen af kreatur på Smithefields marknad inledes af dervarande mäklare (Salesmen), hvilka alla hafva en i Vest-8mithfield boende bankir, till hvilken bref kunna adresseras. Deras försäljningsprovision är 2 sh. 6 d. (nägot öfver 2 rdr rgs) för hvarje kreatur, och är denna handel i det hela taget pälitlig och reel. Vid kreaturets ankomst mottager mäklaren detsamma och utbetslar gensst efter försäljningen nettobeloppet, hvilket oftast sker med det ätergående ängfartyget. — — — Hull är införselplatsen för de kreatur, hvarmed Englands fabriksstäder -förses: frän kontinenten. -Hreaturen afsättas antingen till förbrukning i Hull eller försändas af mäklare till veckomarknaderne i Rotherham (för fabriksstaden Sheffield) eHer Wakefield (för Leeds, Halifax o. s. v.), hvaremot Manchester ännu uteslutande förses med kreatur öfver Liverpool. Den egentliga afsättningen på alla de kreatursmarknader, som sker öfver Hull, kan lägt räknadt uppskattas till 8ia 10,000 större slagtkreatur. Bästa afsättningen och högsta priserne i Hull inträffa i Mars, April, Maj och Juni mänader; och förssljas medel-qvaliteter likaså fördelaktigt i Hull som i London. (M. V.) :— NYA ÅKERBRUKSREDSKAP PÅ. EXPOSITIONEN i NEwYorz. Uti en NewYork-tidnings redogörelse öfver expositionen derstädes omtalas bland arlnat tvenne helt nya äkerbruksredskap, som synar nog märkvärdiga för att förtjena nämnas; beskrifningen derä ger väl icke ett fullkomligt begrepp om deras konstruktion, men måhända kan någon med anledning deraf förfårdiga dylika, ätminstone den ena af: dem som sypes vara särdeles nyttig och säges hafva ådragit sig en utomordentlig uppmärksamhet. Detta 4r en gräfningsmachin, hvilken, med ett par hästar eller oxar förspända och körd såsom en plog, förrättar samma arbete som ästadkommes med spadgräf ning. Den kallas Gibbs rotatoriska spade. Den består, säger referenten, af tvä runda tackjernsskitvor af:2 fot 4 tums diameter, fästade på en axel, två (?) tuin ifrån hvarandra, och eniellan dem arbeta ötta stärka jerntänder (ironteeth). . Dessa tänder hänga aedät och äro försedda med ett trycke (trigger), som skjuter dem fram när machiden gär omkring. Tvä par af dessa skifvor och tänder äro fastsatta i en stark ram och likna ett par tandade hjul, hvari tänderna fråmskjuta nio tum. Operationen är följande: Ett par öxar, tillräckliga för vanlig jor mån, sättas för redskapet, och i män som det-drages framåt taller en tyngd på trycket, hvilket skjuter ut en tand eller klö i sender samt vänder upp och pulveriserar jorden somm om den vore gräfd med spade eller snarare med en gaffet. Bäda hjulen tillsammans skära en fåra af två fots bredd och omkring nio tums djup, som kan ökås i bredd genom användande af en störte -machin och flere dragare. Dem andra machinen är en dikesgräfvare, uppfunnen af W. Pratt frän Canand;igua. Den är helt och hållet af jern, ställningen fem fot hög, med tolf spadar anbragta cirkulärt omkring en axel. Hvsrje blad, 8 tum bredt och 12 tum längt, nedtränger under machinens rörelse i jorden och tsger upp sinportiom detaf, som det aflevererar ofvanpå midt öfver medelpuhkten (i originalet stär, nägot otydligt, carrying it round to the center of the top), hvarifrån jorden vidate föres ät sidan -och lägges af ät bädasidor medelst serskilda afledare (conductors). Uppfinnaren påstär att denna machin med ett par hästar och en karl dikar 150 famnar om dagen till tvä fots djup. Äntfu en machin, som omtalas i samma berättelse, är len mekanisk sädesräfsa, som genom sin egen rö relse hopsamlar den skurna säden i kärfvar, färdiga att! bindas. Den sättes efter en skördmachin och förmidskar betylligt bebofvet af folk för att samla och bintla upp den skurna säden. — EN PRETENDENT MINDRE TILL FRANSKA TRONEN. pGazette de Lyon, för den 15 Augusti omförmäler att en af pretendenteroa till Ludvig XVI:s titlår och rättigheter aflidit till föjd af ett slsgan fall; Den är den person som under namn af baron de Richemont lyckats finna många som trott på rättmäfigheten af hans anspråk. Hen bar aflidit i närheten af. Villefranche, och regeringen har lätit försegla bans papper. BANDELS-UNDERRÄTTELSER. i VEXELEURSER.