Aftonbladet – 22 augusti 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. DEN HELIGA GRAFVENS KYRKA. Inom Jes rusglems murar gifves ingen enda byggnad, som väcer djupare intresse i den kristne resandes hög, än den heliga grafvens kyrka, anlagd af kejsarinnan Heiena, Konstantini moder. Den betäcker det rum, der man anser Frälsaren vara begrafven, ligger vid stadens nordvestra hörn och har samlat omkring sig de flesta klostren och förnämsta delen af de kristnas bovingar. Dess yttre är medeltidens, och röjer en nästan oviss byggnadsstil. Kyrkans facad, som är rikt prydd, men halft förfallen, framter en sällsam motsats af skönhet och läg smak, ty öfver kapiteler och friser af ypperligt arbete höjer sig en kal mur med söndriga fönster. Kyrkans anblick är inskränkt, ty hon skymmes af närliggande byggnader, som tillhöra det gentemot belägna grekiska klostret. Deträdande byggnadssättet i Jerusalem är dömen, som ej kunde förenas med tornet; och alldenstund dömerne ej kunna ses när man stär framför facsden, har byggnaden knappt utseende af en kyrka. Det inre i den heliga grafvens kyrka är en verld af kyrkor, kapell och altaren. Här äro alla kristna religioners trosbekännelser och sekter, utom dem, som härrörde från reformationen. Kyrkans stora ceatraldöm är 70 fot i tvärbredd och af inemot semma höjd. Kring den öppsa rymden usder dömen äro mindre kapell för Syrer, Kopter, Maroniter och sadra sekter af kristne, hvilka icke, säsom Katolikerne, Grekerne och Armenianerne, hafva större kapell inom kyrkans omfång. Grekiska kyrkan är präktigt och rikt smyckad, stätligt underhällen och onekligt den mest vördnadsbjudande. Katolikernas-kyrka ärträng,