jette allmänna Svenska landtbruksmötet, Vi emottogo med gårdagens post från vär korrespondent redogörelse för de två första lagarnes sammankomster, men då vi redan fier Posttidningen meddelat underrättelser om nötets öppnarde, valet af funktionärer o. 8. Vv. samt en resumå af första dagens öfverläggvingar, utesluta vi hör denna del af vår korrespordents berättelse, så mycket mer som len un är kort och summariskt affattad, med öfte att sednare ärerkomma till en vidlyftare behandling af några särskilda omständigheter vid mötet, som kunna anses ega ett större inresse såväl för Jandtbrukaren som för bladets läsare i allmänhet. : Efter denna anmärknivg lemna vi ordet å vår referent: Tisdagen deau 16 Augusti började den allmänna sammankomsten med major Gussanders förevissude af sina sjelfsilande mjölkbunkar och derpä följande smörjerning. Det intresse som lifvade denna metodsupp: hofsman meddelade sig ät hans åhörare och troligen är att vid hans snart företagande resa til Amerika och uppträdande vid expositionen i Newyork hans enkla och ändamälsenliga apparater viuna det afseende, som de förtjenå. Flera närvarande ytirade den önekan att kaptenen Stjerasvärd, som var nörvarande, ville för jemntörelsers anstillande förevisa sin turbinsmörtjerna och troligen kommer någon expo ition äfven af denna att under mötet ega rum. El. 8 f. m. samlades sektionen för åkerbruket, som först företog frågan om vilkoren för odlicgea xf handelsvexter, hvarvid br Nahthorst anmärkte att om odlingen af handelsvexter skulle först företagas dä jorden vunnit en för sädesodlingen öfverflödig kratt, detta förhällsnde alärig inträffade, men ansög att kulturen af bandelsvexter, så vida afsättningen vore lönande, borde försökas ä ställen der man kunde få köpa gödaingsämnen för att ersätta jorden Lvad som annars fräntages henne utan ersättviog. Hr Nonnen afrädde från denna kultur, och anförde erfarenhet frän Mecklenburg om de mindre lyckliga följderna deraf. Andra frågan om grunddikning föranledde en högst intressant och sakrik diskussiop, som visade att denna fräga hörjar numera anses såsom landtbrukets vigtigaste. Hr Hedengren anförde i ett af bifallsyttrivgar ofta afbrutet föredrag fördelarne sf grunddikning med tegelrör, Hvarä säval 1851 ärs sommar som ignevarsnde åra lemnat ojäfaktiga intyg och genomgick de specieller detaljerna af en denna sommar anstäld: granskning ä ena med källspräng besvärad jordmäin. Hr Odeiberg m. fl. talare anförde sina kalkyler angäende kostnaderna härför, som ansägs uppgå till 40 å 60 rdr rgs pr tuonland. Nägra talare le!de diskussionen på risdiken, som i anreende till sin ovarsktipHat och den kostaad, som det stora qvantam ris erfordrade, ansägos mindre ändamälsenliga. Hr Hedengren anförde en erfarenhet att stendiken skulle vara mindre tjenliga på jordmån bestående al jernoxidul, hvilken vid högre syrsättniog och derai följando utfällning föranledde uppgrumling. — Den vidare diskussionen öfver grunddikningen uppsköts till nästa sektionssammankomst, och på allmän sammankomst företogs nu den första till mötets besvarande framställda fröga angäende tillräcklighetena af nuvarande landtbruksläroverk och agronomer. Hr Nahthorst fick ordet och framställde nödvändigheten af 2 högre landtbruksläroverk ytterligare af samma syfte som Ultuna, som, sedan Degeberg säsom högre landibruksläroverk upphört, vore det enda i sitt slag i riket, hvarjemte talaren vitsordade otillräckligheien af det antal agronomer, som stode till allmänhetens tjenst, hvarföre föreslogs att uttrycka mötets äsigt om ytterligare statsanlag till dessa bristers afbjelpande. Preoiessor Arrhenius önskade ett högre landibruksläroverk för medlersta delen af riket och ett för södra delen om man ansäg Ultuna såsom tillhöraade norra Sverige. Talaren yttrade sig sedan om den stora vigten af grunddikning för landtbrukets vidareutveckling och