mig är att se freden belastad; åtminstone hop-ltaj pas jag att den är befästad utan att någonni oations värdighet och sjelfständighet behöft uppoffras.n gi Om staden Paris utseende den 14 Augustilut yttrar en korrespondent: ut Sedan tidigt på morgonen hafva de staden pa genomtågande truppernag trummor och trum-len peter för de böljande folkmassorna förkunnatlån dagens festlighet och allt tränges till Charaps!1I Elysges. Anblicken af de långa infanterili-da nierna och kavallerimassorna är imposant; när tre man betraktar den festligt smyckade staden tror man sig bevittna skådespelet af en firadlre segrares intåg, och dock är det endast en mililärrevy som den mest fredsälskande kejsare ger till de skådelystne parisarnes förströelse.lre Det är icke möjligt att gifva en skildring aflyg det allmänna intrycket; i många folkmaszorte skallar ropet lefve kejsaren, dock har det ickellj, gerakteren af sann hämörande entusiasm. JIlaf truppafdelningarna ljuda lefveropen liksomlta plutonelden, på kommandoord, dock märkte man att nationalgardet icke erhållit samma milifäriska öfning. För öfrigt rådde den största ordning; och man måste gifva polisen det vitsard, att den öfverallt hade ett vaksamt öga.lja Van vill veta att den sedan ett par dagar varit synnerligen vaksam och förvisat eller tills vidare inspärrat misstänkta personer gom utanlk pass ankommit från departementerna. Delp häktningar som ryktet haft att omförmöla ärold af denna natur; de utgjorde blott och bart försigtighetsmått och medförde för dem som deraf träffades ingen annan olägenhet än att de hindrades från att deltaga uti nationaliesten.s Med anledning af den olycka som i Besikaviken träffat linieskeppet Friedland, yttrar sig Monitören på följande sätt: Några dagar förut träffades en engelsk fregatt af enahanda olycka; men den blef äfvenledes endast lätt skadad. Dessa båda missöden timade på alldeles samma ställe der engelska flottan för flera år sedan förlorade tvenne linieskepp, sOcean, och Asia,. Orsaken till alla dessa olyckshändelser måste tillskrifvas en utomordentligt stark strömsättning vid inloppet till Dardanellerna. Den nya Rivoligatan, som nu är fulländad, öppnades den 15 för första gången för allmänheten. Patrie, har fått sig en första varning, för dess falska uppgift derom att en depesch från Triest skulle bragt den underrättelse att sultanen antagit bemedlingsförslagen. Orleanska familjen har afgifvit en notarialprotest mot försäljningen af godset Neuilly sarat låtit i Paris fördela exemplar af det derlöfver upptagna protokoll. Kursen på statspapper fortfar att stiga. Den 16 dennes noterades : : Fyra och en half proceats 105,10; Treprocents 81,15. HOLLAND. Den 12 börjades i andra kammaren debatten rörande lagförlaget om de kyrkliga angelägenheterna. Handelsblad redogör för begynnelsen af denna ytterst lifliga diskussion 11 6 petitspalter. ENGLAND. I öfverhusets session d. 12 dennes yrkade lord Malmesbury föreläggande af de båda i IPetersburgstidningarne införda manifesterna af kejsaren i Ryssland och de svar som engelska utrikesministern på desamma aflåtit. I sitt fllånga inledningstal lät lorden förstå att Ryssiland blifvit till större delen genom tidningarrInes utfall mot Ludvig Napoleon och två offiUciela personer, sir J. Grahams och sir C. I Woods, skarpa tal mot franska regeringen, -Juppmuntrad till sin häftiga politik i Orienten. -THan sjelf hade många gånger blifvit på det flhäftigaste angripen af den fordna oppositionela, nu minisetriela pressen, emedan han icke följde någon mot Frankrike fiendtlig politik, han hade dock nu den tillfredsställelsen att hans fordna motståndare lärt sigl sätta värde på förbindelsen med Frankrike Tyvärr hade ej England förr hand i hand med Frankrike energiskt uppträdt att försvara Turkiets goda rätt, och England stodl nu i verldens ögon så mycket mer förödmjukadt som icke en gång dess diplomatiska svar kommer för oftentligheten, under det ryska manifester och franska noter utan omständigheter offentliggöres. — Utrikesministern lord Clarendon förklarade till svar härpå, att han omöjligt kunde frångå en princip, som varit alla föregående regeringars princip och erhållit psriamentets sanktion, den grundssts nemligen, att under sväfvande underhandlingar iakttaga den största möjliga försigtighet och aldrig för parlamentet framlägga enstaka depescher eller bitar af depescher. Han försäkrade ännu en gång att britiska regeringens svar på det ifrågavarande ryska manifestet var i sin ton icke mindre fast och värdigt än Frankrikes svarsnot, och att det i argument:ringen på det noggrannaste öfverensstämde med det sednare. Britiska regeringens mål och sträfvande var att upprätthålla freden, men en fred med ära, en fred som vore förenlig med nationens förpligtelser och följaktligen äfven med dess intressen. Slutligen upprepade talaren, att man inom kort skulle få se den orientaliska förvecklingen löst på ett tillfredsställande sätt. — Lord Beaumont utvecklade upphofvet och fortgången af detryska fälttåget mot Turkiet och fann icke nog starka ord att beteckna Englands oberöm liga politik. De vestra makternaa förödmjukelse är nu verldskunnig, och han kunde följaktligen ingenting mindre än önska kabinettet lycka till slutet på sina underhandlin-Igar. — Markisen af OClandricarde, som uttryckte sig med ännu större bitterhet, fordrade att veta hvad regeringen gjort för att hindra ett förnyande af Rysslands våldsgerningar (hör! hör!). Han beklagade lord Ölarendons fras då denne talade om en helt simpel ockupation af Donaufurstendömena och . lingick på en närmare karakteristik af dennas alinvasion och dess nödvändiga följder. Lord slEllenbrough anmärkte deremot att man icke fick förundra sig deröfver att Ryssarne satt laig i besittning af den civila regeringen i furMe Rn AA BH ÅA PF ÅA NA rt ÖR AL RA DR t AA FR AA FR DM NA M 3