hade: inträdt i detta arbete, — undersökte mia far sin egen tids litteratur. Den hade ettförundransvärdt inflytande på honom. Han var olik de lärdes vanliga samfund och dem som läsa för att blifva lärde — hvilka, i sin vidskepliga beundran för de döda, ständigt äro redo att offra de lefvande. Han gjorde rättvisa åt den beundransvärda förståndsfruktbarhet som karakteriserar rutidens författareskap. Med nutiden förstår jag icke endast densnärsvarande dagen, jag börjar med århundradet. Hvad som karakteriserar vår.tids litteratur — sade min far en dag under en meningsstrid med Trevanion — är dess—menskliga intresse. Det är sannt att vi icke selärde tala till lärde, utan menniskor talande till menniskor, — icke derföre att de lärde äro färre, utan derföre att den läsande publiken är större. I alla ti. der ha författare behandlat de ämnen gom intresserat. deras läsare; samma sak som intret serar ett. halft tjog munkar eller bokmalar intresserar icke. ett stort samfund. Det litterörg samhället: var en gång en oligarki, nu är det en republik. Det är atmosferens allmänna ljus som hindrar er att taga. reda på en enskild gtjernas storlek. Ser ni icke att med massornas odling uppstått sinnesrörelsernas litteratur ? Hvarje förnimmelse finner en förklas rare, hvarje känsla ett orakel. Liksom Epis menides har jag sofvit i en håla; och då jag uppvaknar ser jag dem, som jag lemnade sås som barn, vara skäggiga män; och städer ba sprungit upp,i de trakter jag lemnade såsom tomma ödemarker. Läsaren finger sålunda orsakerna till den förändring som inträffat med min far. Jag förmodar det förhöll sig med honor som Robert;Hali säger om dr Kippis, vhan hade tornat upp så mänga böcker på sin hjesse, att bjersan icke kunde röra sig.s Men clektrigiteten hade nu genomträngt hjertat, oeh denna ädla organs lifvade kraft satte bjernan i stånd att röra sig. Emellertid öfverlemner jag min far åt detta inflytande, och ät de fortfarande samtalen Med-onkel Jack, och följer tråden af hvad som rörde mitt eget kära jag. (Forts.)