och kärnan af detta samtal låg i detta Trevanions yttrande — Jag lofvar er en sak — ban skall aldrig blifva sysslolös l ä När jag blickar tillbaka, finner jag mig öfvertygad att min far hade rätt, och att han fattade min karakter och förstod hvilka frestelser som på mig hade mesta inflytande, då han samtyckte att låta mig afstå från universitetet och så brådstörtadt inträda i menniskornas verld. Jag var af naturen så glädtig, att jag skulle ha gjort universitetslifvet till en festedag, och derpå, ångrande min förspilda tid, hafva arbetat mig till tvinsot. Och äfven deri hade min far rätt, att oaktådt jag kunde studera, så var jag doek icke danad för studier. I alla händelser var. saken ett experiment. Jag. hade tid till ötverlopps, om experimentet misslyckades, behöfde ett års uppskof icke nödvändigt blifva ett förloradt år. Jag har säledes slagit ned mina bopålar hos Trevanion. Jag: har varit der några månader — det är långt lidet på vistern — parlamentet och säsongen hafva börjat, Jag arbetar skarpt — Gud skall veta det, skarpare än jag skulle haarbetat vid universitetet, Lätom oss taga en dag sårom prof. Trevanion stiger upp klockan åtta och, i hvad väder som helst, rider en balf timma före frukosten; klockan nio intages detta mål : hans hustrus förmak; klockan half tio korazaer han in i sin studerkammare. Vid den siden påräknar han att hans sekreterare skall 3 uträttat de göromål för hvilka jag går att dogöra. ö E Då han kommer hem, eller rättare innan an går till sängs, hvilket vanligen sker efter -tockan tre, är det mr Trevanions vana att så sbordet i besagde studerkammare lemna en lista med föreskrifter för sekreteraren. Den nedanstående, som jag tager på en