Aftonbladet – 18 augusti 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — DEN LITTERÄRA PRODUKTIVITETEN I ÅMERIKA pefinner sig i den starkaste tillväxt. Ar 1834 tryckes i Förenta Staterna 198 arbeten afengelska förattare och blott 26 af amerikanska skriftställare. Unter de-tvenue sista decennierna har förhällandet nu ;å förändrats, att är 1852 t. ex. trycktes der 690 arbeten af amerikanska och endast 247 arbeten af enzelska skriftställare. . — WäÄrmMAn I Carcutta har, enligt Overands Atheneumv, varit så-stark att till följd deraf på tvä dagar dött 1106 personer. I denna stad, som räknar 300,000 invänare, har dödligheten ännu aldrig tillförene varit så stor. — EN AMERIKANSK SNABBLÖPERSKA väcker för värvarande uppseende i England. Miss Kathe Irwine nar nemligen gjort en vandring af 800 engelska mil och vunnit ett vad af 500 . Hon tillryggalade den engelska milen på 12 å 13 minuter. — Holländska regeringen har låtit föranstalta en undersökning af ön Battjans : metallager. En berättelse från Batavia af den 8. Juni ger vid handen att guld, koppar och stenkol der förefinnes. — FRÅN NIAGARAFALLEN omförmäla amerikanska blad äter en förfärlig. olyckshändelse. En man vid namn Avery, hvars båt kantrat på floden; höll sig i 24 timmars tid i den största, lifsfara fastklättrad vid en klippa midt i strömmen ett litet stycke ofvanför Niagarafallet. Alla försök att rädda honom -misstyckades; just då han skulle stiga uti. en: räddningsbåt, som med limor blifvit förd i hans närhet; greps han af strömmen och bortrycktes i djupet, i åsynen af tusendetals menniskor som frän Buftalo farit ut för att se honom räddas eller dö. 3 — EN NATURFORSKARE OFFER: FÖR VETENSKAPEN. Den bekante botanisten Bidwill, upptäcvaren af det berömda trädet Bunya-Bunya, hvilket after honom kallades Arawucaria Bidwilli, och af Nymphea gigantea, Victoria Regias. australiska medtäflainna, har aflidit i Nya Holland: På en af sina excursioner derstädes valde han en ny väg från distrikiet vid Wide-Bay till det derintill gränsands distriktet vid Moreton-Bay, och tillfälligtvis aflägsnande sig från sina följeslagare, förirrade han sig utan koms pas i skogarne. Sedan han der utan föda tillbragt tta dagar och förgäfves sökt bans sig en väg gesom-snären, dog han efter många lidanden af en insertes inflammation. (Berättelsen nämner icke huru dessa omständigheter blifvit kände. Sannolikt hade Bidwill dock nägon ledsagare som, lyckligare än han, siutligen fann en äterväg ur ödemarken.) — IRLÄNDSKA EMIGRATIONEN... Härom yttrar Galway Packet i ett af sina sednaste nummer: Fastän Irlands befolkning numera är i så hög grad 3sles och uttömd, synes den -framätvältande utvantringsströmmen alltjemt oförminskad.... Middagstäget len 11 Juli bortförde en mängd utvandrare. Ett tort antal af deras anförvandter:hade-intagit en höjd: ofvanför jernvägen, och åeras klagogrät ljöd. säsom jemmerropen frän en ofantlig likprocession. Dagligen örnyas dylika scener, hvilka: nu förefalla oss såsom helt vanliga saker. Under de sednare veckorna hafva sanska mänga at vär ardetarebefolkning, genom den högre arbetslönens retelser förmätts att utvandra till England. Naturligtvis äro de alla redo att utbyta den shilling eller de 14 pence som vanligen betalas härstädes, mot 4 å 5 sh. pr dag i England: --Deras bortgäng är icke tillfällig säsom -daglönareskarornas avder de föregäende ären, dä de på nägra; veckor lemnade sin hemort för att inberga grödan på de engselska sädesfälten och derpå återvända med bespariogar, tillräckliga för betalandet af deras hushyra ller arrendet för deras jordlapp, utan de lemna troligen sitt fådernesland för alltid, liksom de-mer behällne af deres klass, hvilka utvandra till Amerika. — f Edeleny i Ungern, en och en half mil från Miskolez, har en förfärlig olycka timat. Utien derstädes under anläggning varande sockerfabrik har en hel väning instörtat, hvarvid 109 menniskor skadades och 13 ihjelsogos. vana rå ans tt erat kn stin)