Aftonbladet – 18 augusti 1853, sida 3

och önska att fortfarande tjena vid regementet, ej alJenast medelst uttrycklig befallning, hvilken Almroth icke vägat motsätta sig, aftvungit honom pantsedlarne, utan ock gifvit tillkänna, det Almroth icke finge vid regementet qvarblifva, hvarefter sekundchefen nästföljande dag, enligt tillkännagifvande ä regementets order, förafskedat Almroth, som deruppå, utan att hafva sett eller bekommit afskedsresolution, blifvit af tillkallade exekutionsbetjente aftörd till gäldstugan, der grefve Skjöldebrand flere gänger lätit tillbjuda Almroth de ifrän honom anhällne pantsedlarne, hvilka han ock slutligen mottagit; och har Almroth på grund häraf yrkat, att enär han icke gjort sig saker till oanständigt uppförande eller oduglighet i tjensten, helst han aldrig varit för tjenstefel tilltalad eller straffad, och säledes icke heller ä sin sida brutit de i ofvanomförmälde tjensteförbindelse stadgade vilkor, men sekundehefen det oaktadt och ehuru lagen medgäfve underofficer sex månaders bysättning, innan han kunde frän regementet afskedas, samt Almroths ifrägavarande skuld på förband varit för Almrotbs sqvadronschef kunnig, likasom äfven kändt varit, att Almroth öfverklagat bysättoingsutslaget, icke medgifvit Almroth tid till ordnande af den affär, för hvilken han var bysatt, utan på ett skymfligt och för Almrotbs heder förnärmande sätt, snart sagdt vräkt hoaom från regementet och derigenom tillintetgjort hans framtida lycka, sekundchefen, herr generalmajoren grefve von Stedingk mätte befordras till det straff, som krigslagarne för dylikt fall bestämde, och Almroth förklaras berättigad att genast utbekomma den för betingade tjenstetiden honom tillkommande lön och öfrige förmåner, samt att ryttmästaren grefve Skjöldebrand, för det han tvungit Almroth att utlemna sin egendom oeh sälunda missbrukat den makt och myndighet som ryttmästarens embete tillstadd är, mätte straffas enligt 2 kap. 33 44 kongl. krigsartiklarne, äfvensom att grefvarne von Stedingk och Skjöldebrand mätte förpligtas ersätta Almroths trättegängskostnad. Varande af Almroth under skriftvexlingen och förhören, angäende denna anklagelse punkt, vidare anmärkt, dels att han väl icke ville bestrida hr ryssmästaren grefve Skjöldebrands behörighet att hos Almroth hafva lätit anställa ofvannämnde visitation, men att Almroths derom förda klagan afsäge sättet, hvarpå visitationen blifvit, i enlighet med ryttmästarens befallning, verkställd, nemligen lönligen i Almrothbs frånvaro, och utan att han derom var un: lerrättad, oaktadt han funnits inom kasernen, dels ock att hr ryttmästaren grefve Skjöldebrand, hvilken iemnat Almroth förskott till anskaftande af hans uniform och derföre egt att, till godtgörelse af förskot tet, innehälla de Almroth tillkommande beklädnadsoenningar, derutöfver jemväl innehållit och ä förskottet afräknat Almroths inqvarteringspenningar för 2 mänader, med 5 rdr 16 sk. bko; derförutan ansvar sr vordet yrkadt: af Almroth emot hr generalmajoren grefve von Stedingk för en Almroth under rätte gängen gjord tillvitelse om oredlighet under hans tjenstetid; och af grefvarne von Stedingk och Skjöldebrand, hvar för sig, emot Almroth, för det af honom begagnade skrifsätt samt af grefve Skjöldebrand särskildt för ärekränkande tillvitelse om egenayttig afsigt med den af hr grefven anbefallda, i Almroths rum anställda visitationen. 2:0 Vidare har Almroth, under anförande, hurusom hr generalmajoren grefve Stedingk antingen icke visste eller säge genom fingret med vid lifgardet till häst ingalunda evanliga förhållandet, attsqvadronscheferne sjelfve, utan vederbörlig anmälan om förseelser, hvarvill deras underlydande manskap gjort sig förfallet, och utan att majorsförhör derom egt rum, lätit med prygel afstrafta de felaktige, äfven vid tillfällen, då tjenstgörande majoren i kasernen tillstädesvarit, såsom exempel härpå angifvit att ryttmästaren hr grefve Skjöldebrand. lätit straffa rekryten MM 59 Andersson med tio prygel samt gardisterne JM 40 Lunåvall, Je 43 Lundblad och Az 31 Hansson med femton prygel hvardera; att hr ryttmästare grefve Fredrik Wilkelm Taube låtit tilldela gardisterne JM 4 Andersson tjugofem prygel, As 80 Jacobsson och 30 Ericsson, brardera tjugu prygel och AM 42 Källström ett större intal prygel, som Almroth först uppgifvit till fyratio fem, men sedermera förmält sig icke kunna till antalet bestämma, samt att hr f. d. ryttmästaren F. W. Manderström ålagt gardisterne Äkerström och Weblsren, hvardera femtio prygel; hvarvid Almroth slutligen anmärkt, att sistbemälde två gardister sälunda blifvit straffade för olofligt tillgrepp, men, oaktadt ett sädant af dem begänget brott, tillätits vid regementet qvartjena. 3:o Jemte förmälan om nägon förment olaglig beaandling, som i November -mänad 1851 skall hafva öfvergätt dävarande sergeanten vid br ryttmästaren m. m. grefve Carl Magnus Björnstjernas sqvadron, L. E. Pihl, men hvarom krigsfiskalsembetet, på grunder, som innefattas uti dess memorial af den 11 Okt. aästl. är, anser sergeanten Almroth icke vara behörig att föra talan, hvadan ock frågan derom icke vidare här upptages; har Almroth angifvit, att, enligt en af sergeanten Pihl, såsom stallunderofficer vid sämnde sqvadron förd bok öfver emottagen och utiemnad fourage, hr generalmajoren m. m. grefve von Stedingk, hr majoren och riddaren Töone Oxehufvud, hr f. d. ryttmästaren friherre Manderström samt hr ryttmästaren grefve Björnstjerna, hvilka, hvar efter annan i förestående ordning sqvadronen innehaft, skola från sqvadronens fourageförräd hafva lätit bortöra uppgifna qvantiteter hafra, hö och balm, utan att desamma sedermera ersätta, och sälunda, enligt hvad Almroth till en början bäde skriftligen och ännu bestämdare vid muntligt förhör pästätt, tillegoat sig icke blott hvad sqvadronschefen säsom beviljad atskrifningsprocent må hafva kunnat tillkomma, utan ock fourage derutöfver, så att förknappning mäst ega rum vid utdelning af de, enligt stat, fasttällda rationer, hvaremot Almroth vid härom ytterligare hällne förhör förklarat sig anse förspillning af fouraget hafva gt rum endast i så måtto, att dels hela afskrifningsprocenten blifvit af sqvadronschefen in natura uttagen, dels ock att detta skett förskottsvis eller under det är, för hvilket afskrifningsprocenten skolat först efter ärets slut utgå, men att Almroth icke ville pästå, det fourage öfver samma procent tagits. 4:0 Yiterligare är af Almroth angifvet, att, ehuru ; dagrapporten för den 7 Juli 1851, i stället för en del hästar, som vid hr ryttmästaren grefve Björn stjernss sqvadron utrangerats, ett motsvarande anta remonter funnos upptagne. till full ration ifrån och med den 8 i samma månad, fyra stycken af dessa remonter likväl först under sednare. hälften af Aug mänad hit ankommit; och har Almroth, då, till vederläggning af berörde avgifvelse äberopats sqvadrorens utaf vederbörande bestyrkta fouragerulla, hvari för ofvannämnde Juli mänad fullt hästantal funnes vid qvadronen upptaget, vidare anmärkt, att de hästar, som i afvaktan på nämnde fyra remonters ankomst stätt i regementets stall och derstädes fouragerats, :illhört -hr majoren Oxebufvud och, säsom Almrott örmodade, varit bans tjenstehästar, samt att en si beskaffad. remonteriog, enligt Almroths tanke, ingalunda vore laglig; och 5:o har Almroth slutligen snmärkt, att gardisten .M 8 Sundqvist, vid hr ryttmästaren Björnstjernas sqva: tron, icke vore konfirmerad, (Forts.) steeen RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. -— Ioför Sotholms häradsrätt A Westerhaningt ing:ställe har i dag ransakning förevsrit red ce för sicrdet ä bäradshöfdipgen Jelra höktade personer. Vi skola i morgon redogöra för hvad som underranFE FI