Aftonbladet – 18 augusti 1853, sida 2

I underhuset samma dag svarade lord J, Rusell på Layards och andras interpellationer, tt regeringen skulle i den turkiska frågan ramlägga allt som ej statsintresset nödgade tt hålla hemligt, och att dessa meddelandet kulle gå ända till den sednaste tiden. En liskussion öfver detta ämne fann dock icke egeringen önskvärd. ör öfrigt hafva parlamentets arbeten varit betydligt störda af den stora flottmönstringen som försiggick tisdagen den 11 dennes, och som bivistades af ett stort antal parlättentsedamöter. I öfverhukets generalkommitte har pstindiska billen gått igenom oförändrad med uia sina klausuler. Den 12 fingo i samma karamare en stor mängd lagförslag tredje läsvingen. I underhuset hafva likaledes en mängd agförslag genomgått tredje läsningen, hvarbiand ett om tuilregleringen, och en annan ngående ordnandet af deportationsväsendet. I eftermiddagssessionen den 12 frågade Layardi vär regeringen tänkte att göra allvar af medlelandena rörande den orientaliska frågan. Lord Palmerston svarade härpå att han ilord J; Russells frånvaro icke kunde deröfver gifva. något säkert besked, men trodde dock att den sednare innan sistlidne måndag skulle derom: kunna träffa något aftal med hr Layard. Hr Blackett yrkade derefter framläggande af de liplomatiska akterna rörande danska arfföljdsrägan, hvilka emellertid lord Palmerston enlast kunde meddela i urval, då akterna fylla ner än 6000 folioark, och deras aftryckande: skulle blifva alltför kostsamt. I en af parlamentsledamöter och köpmän len 10 dennes talrikt besökt församling beslöts nedsättande af en kommitt, som skule vidtaga nödiga åtgärder för beredande at en nedsättning i vintullen. Den 11 hölls vid förträffligt väder och under tillopp af en ofantlig menniskoskara den länge väntade mönstringen af flottan vid Spithead. Alla fartyg, både för serselkraft och Ånga, som kunde uppdritvas voro för tillfället förhyrda at spekulanter, och tili och med ett litet franskt ängfartyg var hyrdt från Havre der platserna säldeg för en half guind, (närmare 10 rår rgs) personen. Fiere utländska: furstliga personer, och deribland tre ryska storfurstionor, bivistade högtidligheten. Ibland en stor mängd enskildes fartyg fär stadez allmänna uppmärksamheten vid två präktiga lustjakter, en amerikansk och en svensk (från Götheborg) som ditkommit för: att deltaga i täflingsseglingen vid ön Wight, och som följde flottan i alla dess rörelser. Flottan bestod af 25 skepp, af hvilka 13 propellerångskepp, 9 hjulångskepp och 3 sgegellinieskepp. Skeppen. räknade inalles 1076 kanoner, af hvilka de lättaste voro -32-pundingar, de gröfsta 84, ängkraften 9680 hästar och besättningen omkring 10,000 man, Fyra linieskepp af första rangen lågo segelfärdiga i de andra hamnarne, men drogos ej till mönstringen, för att ej ge den alittörmycket. ut-seende af en krigisk demonstration. Klockan: 4, 11 närmade sig den kungliga jakten, med: drottningen och hennes gäster ombord, och helsades med den kungliga saluten af alla skeppen. Jakten for genom hela flottan, och förbi de preussiska skeppen Gefion och Amazonen, som hade fått sig en plats anvisad på. högra flygeln. Drottningen begaf sig derefter: ombord på armiralskeppet Duke of Welling-ton. Då den kungliga flaggan hissades gata: åter kunglig salut från alla skeppen. Om-kriog kl. 11, då drottningen hade slutat sin: besigtning och återvändt om bord på sin jakt, gafs signal att lyfta ankar och flottan satte sig på två linier i rörelse utåt hafvet, förda at amiralerne sir Th. Cochrane och Corry. Flottan omevärmades nu af ångbåtar. hvilka amiralitetet hade ställt till förfogande åt Kronprinsen af Wiärtemberg med gemål, diplorsatiska kåren, medlemmarne af parlamentet, ministrarne och andra högre embetsmän samt tidningarnes referenter, äfvensom en ctalig massa evskilda fartyg. Dessutom voro höjderna på båda: stränderna, så väl landsidan som ön Wight, alideles öfverfyllda af åskår. dare. I spetsen för flottan mellan båda H-. nierna for den kungliga jakten, från hvilken, så snart man kommit några mil till sjös, och eskadern: hade utsträckt sig på en enda omkring 3 eng. mil lång linie, signal Kafs att den fiendiliga flottan var i antågande: Denna bestod af 3 Jinieskepp och 3 ängftregatter, under kontreamiral Faushaws beföl. Så snart den kom i sigte drog sig den kupgliga jakten tillbaka, flottan avancerade fram och man började vexla några glatta lag, Då elden från den fiendtliga eskadern började sifva efter, erhöll flottan befallning att förtölja, men vände emeilertid snart om och var kl. 6 på aftonen tilbaka vid Spithead. Slutigen utfärdados befallning, att alla med fältariilleri beväpnade. flottans båtar skulle med heia sitt manskap. samla sig omkring den kungliga jakten och utföra eu manöver som bestod deri att alla båtarne anföllo två ankrade ångfregatier, hvar-med skådespelet slutades, Enligt berättelser från Malta väntade warn att engelska flottan skulle komma att draga sig tillbaka från Besisabugten i början af September, äfvensom Morning Post (Lord Palmerstons kända organ) tror sig med säkerhet veta ait ryssarhe ännu innan den 10 Sepiezn ber skola hafva utrymt Donaufurstendörsena. En kommission som varit nedsatt att yttra sig öfver det engelska myniväseudet har nu decideradt förklarat sig för decimalsysteraet, med pund sterling säsom enhet och tiondelelen, 2 shilling sterling, såsom närmåste Vin lerafdelning, Detta mynt finnes redan. och skulle blolt kallas en florin i stället för 4 shilliage. På två sbillngs gå 100 sanhings, fjerdedelen af en penny, endast med en liten värdelörändripg. Det sista myviet skulle kallas mil, och to fanhings, tiondedelen af en florin skulle kallas cent. Med preglingen af ett sådant, mynt vore systemet fullständigt genomfördt. Den nordamerikanska marinlöjtnanten Manry, om hvars utmärkta swömoch vWudkartor i vi bafva meddelat våra lösare utförliga uppysningar, har ankommit till London för att derifrån begifva sig till det hydrografiska mö