Aftonbladet – 15 augusti 1853, sida 2

att beströ golfvet med friskt granris och bestänka let med ättika, isynnerhet i rum, der sjuke ligga; att på ställen, der icke tillräcklig luftvexling kan istadkommas, såsom på små, tränga, smutsiga gränler, gärdar och förstuger, fättigbaracker m. m., äfrensom i hus och ä fartyg, der koleradödsfall inträf. at, använda rökning med tjära eller med d:r Barries rökkulor ) ; ? att i hus, der kolerasjuk redan finnes, alla uttömningar från den sjuke skyndsamt och noggrannt unlanskaffås och beströs med osläckt kalk, eller, då sälan icke kan fås, med en blandning af väl utbrända sräkol och aska; och att sängoch gätgkläder m. m., som en kolerfasjuk nyttjat väl vädras eller tvättas med saltvatten, innan de lemnas en annan till begågnande, och ändtligen att söka bibehålla en lugn sinnesstämning och icke frukta för sjukdomen, hvilken, enligt hvad erfa:enheten lärt, mindre ofta ångriper den oförfårade menniskovännen, som egnar de sjuka sin omvärdnad och hjelp, än den klenmodige, som, omgifven af idel försigtighetsmått, ängsligt sträfvar att undvika faran. Dä man under koleratid, vid kall och fuktig väderlek, känner sig nedstämd och opasslig, bar detvisat sig gagneligt, att en till två gånger om dagen taga en half matsked dubbla malörtsdroppar eller eu matsked malörtsbränvin. Besväras man ät förstoppning, är bäst att taga en matsked ricinolja eller en rägad tesked rhabarberpulvör, emedan starkare laxermedel under en sådan tid äro vådliga: Läkemedel för sjuka: Erfarenheten har visat, att lika svärbotlig sjukdos men är uti sin utbildade form, lika lättbotlig är den, om den sjuke i början och tidigt söker hjelp samt sköter sig på ändamälsenligt sätt; derföre kan aldrig för ofta upp:epas den varningen; att icke anse för rioga ett illamående af hvad beskaftenhet som helst under keleratid. Husbönder börå ock på allt sätt uppmana sina ljemare att icke fördölja ett diatrhe el ler annät illamäende, för hvilket de lätteligen i tid kunna botas, men som, försummadt, ofta hastigt nedlägger den sjuke på dödssängen. Om emellertid koleran hos någon utbryter, är det alltid bäst, när så ske kan, att tillkalla läkare, och om den sjuke icke hemma kan erhälla nödig värd (hvilket, sä vidt sig göra läter;, alltid är at! föredraga), är det nödvändigt att utan uppskof ombesörja dess intagande på nägot sjukhus. Tilldess dötta hinner verkställas, vidtages genast följande behandling, emedan minsta dröjsmål härmed sedermera icke genom konstens tillbjelp kan godtgöras. 1. Under förebuden. Vid lindrigare illamkende håller den sjuke sig inne och väl klädd och lägger öfver hela magen en smörduk, beströdd med krossad starkpeppar, eller gnides magen med en blandning af en jumfru bränvin med en matsked finstött starkpeppar: Vid stor oro, vända oeh tryckning utider bröstet med sveda i maggropån, eller känslä at fullhet och bultning i hufvudet, bör den sjuke, afklädd, lägga sig i en varm säng; är: han stark och blodfull, göres en åderlåtning på armen om 3 eller 4 jumfrur blod, hvarefter, om vändan ech tryckningen under bröstet oförminskade fortfara, — eller ock genast i början på svaga personer — sättäv 8 till 12 blediglar öller 4 till 3 koppningar i maggropen, samt på barn 2 till 8 blodiglar; allt efter barnets ålder och styrka. På maågen lägges en senapsdeg, berödd af 4 delår malen; stark senap och en del rågmjöl, hvilkå sammanröras med vatten till stadga af en deg, som utbredes tjockt på linne. Dä huden rodnat och stark sveda inställt sig, borttages degen. Om den sjuke vet sig hafva förtärt mycken eller otjenlig mat, om han känner äckel eller här oren tuogas, gifvas genast ett kräkmedsl af en skrupel kräkrotspulver, eller i brist deraf 2:ne matskedar koksalt, upplöst i ett halft qvarter ljäröt vatten, som på en gäng intages. Äfven i dö fall, der bloduttömning redan skett, bör kräkmedet under ofvannämnde vilkor gifrås. Hår den sjukö ej äckel eller oren tunga, men besväras af diarrhe i förening med andra förebud, gifves i stället för kräkmedel en struken tesked rhabarberpulver. Sedermera drieker den sjuke t på fäderblommor med tillsatts, der tillgång finnes, af krusmynta, tills lindrig svettning framkallas. Vid koleradiarrb6 bör den sjuke bälla sig Stillå inomhus; öfver hela magen lägges eå senapsdeg, och invärtes tages en tesked ricinolja 4 till 5 gånger på dagen, eller en liten straken tesked rhabarbörpulver en till två gänger om dagen, hvarjemte ymnigt driekes salepsvälling eller risvatten, och stor försigtighet i mat och dryck iakttages. 2. Om förebuden öfvergå i utbildad kolera, Cller om denna plötsligt ätbryter, bör den sjuke, afklädd, läggas i en värm säng (om sädant ej 1edan skett), helst der sig göra läter, särskildt rum, som flitigt vädras, samt utah annän omgifning än som för sjukvården erfördräs. I de fall, dör sjukdomen hastigt utbryter, böra bloduttömningar, kräkmedel och senapsdeg,. enligt ofvan gifnoe föreskrifter, först och fråmst användas. (Senspsdegen kan vid behof efter nägra timmar änyo. påläggas:) Sedermera (i fäll den sjuke tagit kräk. medel, minst en half timma derefter) gilves fem eller sex droppar Kamferspiritus, helst på en sockerbit, och värmt flädertå att dricka derpä. Denna ingifoing förnyas hvar femte minut ända. till dess, en. ymnig, allmän, varm svettning frambiutit, hvarefter. tiden mellan intagningarnasa småningom. . förlänges: till ga gäng i timman... Härmed: fortfares na -6 till 8 timmar under afvaktan på förbättring, med lvärs inträdande kamferdropparoe ej mera gifvas. I När kramp päåkommer, böra armar och bön ihärdigt gnidas med blotta händerna allör med ylle, dop-. padt i en blandning af ett fjerdedeis skälpund malen senap och ett halft stop bränvin, eller i, kamförlel:er terpentinspiritus,, Emellan gnidningarna värmas fötter och ben med varma kras eller något dylikt. Der de kunna anskaffas, böra varma bad (i kar) användas, I brist häraf. kunna. tjenliga ängbad på fföljande sätt beredas: den sjuke sättes pä: en stol: och kring hans axlar slås en filt eller ett: täcke, sä: att det som en kappa nedhänger ruadt omkring stolen ända ned till golfvet. Under stolen läggas några tegelstenar och på dem ett par uppglödgade gråstenar, på hvilka då och dä släs små portioner varmt vatten, Efter verkstäldt bad omsvepes den sjuke med. filten eller täcket, återföres i sin varma säng och påhböl-jas väl. Kamferspiritus kan beredas sä, att en: del karaför upplöses i: sexton delar stark sprit. Detta medels verksamhet mot. kolera förstärkes, om till 60 droppar (en tesked) deraf sättes 6 droppar pepparmyntolja. I händelse kamferspiritus icke kan anskaffas, eller ock, då ett fortstt bruk deraf icke medfört. någon förbättring, utan sjukdomen fast.mera tagar till,: bör: Ji stället gifras af en koksaltslösning (en matsked salt Itill.ett halft qvarter. vatten) em matsked: hvar fjerdes Idels timma, till dess kroppsvärmen äterkommit och plägorna. stillat sig, hvarefter man ingifver mindre oftsz, hvar eller hvarannan timma, tills afföringarne. äter -börja visa sig mera naturliga. : Längtar den sjuke efter kall dryek, imä friskt vat-ten i små portioner ellsr små isbitar, der tillgäng är,, gifvas. -. Under tillfriskningen efter någotdera af dessasjukts domstillständ är rädligast att icke för tidigtlemne sängen, och att de två första dagarna iagenting annat förtära än simmigbafresoppa eller köttsoppa: med uppmjukadt bröd. Efter denna tid. mä: man; ehuru med största försigtighet, småningom öfvergå till em lättsmält stadigare föda, De madikamentsportioner här blifvit förevktifad, äro beräknade för fullvuxon ; barn erhålla således mindre, efter åldern. (D.B.) 1) Dessa rökkulor jemte föreskrift om deras använT dande finnes på alla apatelv i shufvudstaden och kunna lättelioan nä öfriga anvotek i rikat aneakaffag