Aftonbladet – 15 augusti 1853, sida 2

Den vackra parken vid Hasselbacken vat atlleles uppfylld af åhörare till den alltid gouerade musikkår, som anföres af direktören inton Schnötzinger. Dessa s.k. petits conerts tyckas mer och mer vinna publikens ippmärksamhet och kommer troligen att mer n mycket inverka på antalet af de besökande ti Tivoli. Någon entre tages ickö till paren, utan endast en frivillig afgift erlägges. Mosebacke uppgick antalet af de besöande till nära 1500 personer; Norra Tivoli, )jurgårdsoch Humlegårdsteätrårne voro äfren talrikt besökta. — Kyl. teatern. Den väntade namnkunniga iansögen Pepita de Oliva lärer af tidsutdrägen vid våra karantänsinrättningar funnit sig örhindrad att infinna sig härstädes; man kan lerföre icke förundra sig då man vet att sigora Pepita i Tyskland betalas med 200 gul: len för sin blotta närvaro Vid offentliga baler. Fru Bergmansson har återkommit. M:U Felirnström torde komma att debutera å Kgl. teaern uti Pariserpojken. En ny enakts-komedi rån franskan, med titel: Jagten efter en tenor är antagen till uppförande. (P. T.) — Hr Stjernströms skådespelarsällskap anlände i går hit till staden från Åbo, ombord på ångfartyget Storfursten. Truppen består af 22 personer och lärer redan om Thorsdag börja sina representationer i De la Croix salong. — I Hertösandsposten läses: Å lagligen pålyst sockenstämma hafva Stöde skattemän fattat det beslut, att för nästkommande år afsäga sig all bränvinsbränning och hvär i sin mon medverka dertill att förbrukning af bränvin och andra rusdrycker varder i möjligaste mätto minskad. De i socknen boende låndtbandlare förbundo sig äfven skriftligen att sä länge uti Stöde socken ingen husbehofsbränning utöfvas, skola ock af dem icke spritdrycker af något slag till allmogen försäljas eller under hvad förevändning som helst utlemnas. OO — Uti.den i Söderhamn utkommande tidningen Helsi skrifves under den 12 dennes: I dag har sammankomst hällits apegående fråga om jernväg emellan Bergvik och hafvet. Sedan landshöfding Lagerheim öppnat sammanträdet medelst nägra ord, att de skilda intressena så mycket möjligt borde förena sig, på det hela saken ej mätte förfalla samt särskildt fästat uppmärksaniheten på fördelen för både Söderhamns stad och hela vestra Helsiogland, att jernvägen mätte gå så nära staden som möjligt, företogs diskussionen. Brukspatron Dickson bäde; gembnsamt med Bergviks bolag, låtit anställa undersökning för en jernväg från sjön Marmen till Sanoarne, eller den sträcka han ville banan skulle gå. Förste landtmätaren Widmark föreslog, ätt banän borde gå ifrån Bergviken på södra sidan om Åhlsjön till Sannarne med en sidobana till Söderhamn, och att undersökning i den rigtningen borde företagas. Brukspatron Rettig föreslog, ätt tvenne undersökningar borde anställas, den enå ifrån sjön Marmen till Sannarie med kanalanläggning emellan Bergviken och Marmen, den. andra ifrån sjön Bergviken till näzon punkt vid Söderbamnusfjerden. Med detta sednare förslag förenade sig Söderhamns stad: och öfrige hrr jernverksegare. I sammanhavg med dessa jernvägsförslag yrkades och antogs enhälligt äfven undersökning om jernbana eller slussar vid, Landaströmmen i Segerstad. Sedan beslut fattats att undersökningar kX nämnde vägar skulle ske, valdes direktioa, som fick sig uppdraget ej blott att ombestyra denna undersökning, som borde ske egentligen för enkel jernbana med lokomotiv, dock med fästadt afseende derpk, at dubbel bana i en framtid torde behöfväs. Sedabd dessa undersökningar jemte kostoadsförslag blifvit upp gjorda skall direktionen ssmmankalla nytt möte för frägans vidare handhafvande. Till direktion väldes brukspatron C. A. Rettig, häradsh. W. Enblom och! grosshandi. C. J. Schöning. Teckning för de beslutade undersökningarne företogs derpä, hvarvid tecknvades 3,700 rdr bko, och ätogo sig de antecknande, ått om denna summa vore otillräcklig fylla bristen i den män hvar och en sig tecknat. Sammanträdet var talrikt besökt oeh intresset för företagets framgång särdeles lifligt. SA rr FÅR MAR Ci br SN frn — Vi meddela här nedan svenska läkaresällskapets Underrättelse för Allmänheten om kolerasjukdomens kännetecken m. m., med de förändringar och tillägg, hvilka af sätlskapet i sammankomsten den 9 dennes blifvit gillade: Underrättelse för Allmänheten om, kolerasjukdomens kännetecken, om skyddsmedel mot densamma för friska, samt om de läkemedel, som böra användas för sjuka, intilldess läkare hinner ankomma eller då läkare ej finnes att tillgå; meddelad af Svenska Läkaresällskapet år 1853. Kolerasjukdomens kännetecken; 1. Förebud till sjädomen äro: A) Allnänt illamäende, sömnlöshet, tyngd i hufrudet, benägenhet för svindel, matthet, dragningar i vadorna, minskad. matlust, oro, qval och tryckning il maggropen, buller och spänningar,i buken, äckel eller lindrig kräkning, och detta stundom i förening med, stundom utan diarrh, B) Koleradiarrh6. Så kallar mancett diarrhe utan sårdeles illamäende, ofta till och med utan störd mat lust, hvilket plägar vara mycket gängse på ställen, der kolera härjar; det förtjenar desto hellre en särdeles uppmärksamhet, som det i sin begynnelse lätteligen kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelft ofta hastigt öfvergär till utbildad kolera. 2. Utbildad kolera, — som äfven stundom utan föregående illamäende plötsligt utbryter —, igenkänoes af ymniga, ofta påikommande kräkningar oc3 afföringar.af.en tuan, nästan färglös, risvattenlik vätska, osläcklig törst, stor kraftlöshet, bränad i maggropen, ängslan och vända, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och avdedrägt, svag, nästan omärklig puls, iskyla först i händer och fötter samt sedermera äfven i den öfriga kroppen, bliaktig hudfärg, afstanrad urinafgäng, infallet ansigte 0. 8. Vv. Skyddsmedel för friska äro: Att så litet som möjligt afvika frän sitt vanliga lefnadssätt, då det är ordentligt och mättligt; att afhälla sig från öfverdrifna kroppsoch sjålsansträngningar, häftiga sinnesrörelser och utsväfningar af alla slag; att iakttaga mättlighei i mat och dryck, särdeles i nyttjande at bränvin och andra starka drycker; att undvika att dricka häftigt, särdeles kall dryck, då man är upphettad; att undvika svärsmälta och skämda födoämnen, omogen och skämd frukt, färskt eller surt dricka och öl, med mera dylikt; att ej gä ut fastande bittida.på morgonen; att sorgfalligt iakttaga renlighet, ej mindre i afseende på kropp och kläder, än boningsrum, förstugor och närmast omgifvande platser; hvilken regel, vissorligen alltid nyttig att följa, har fätt en förökad vigt genom den under sednare är öfverallt vunna erfarenheten, att ett sorgfälligt iakttagande af snygghet inom och utom hus utgör ett af de säkraste meddan 421! amdfanhdannane flualarmimeanda arh dänmnandea.