Aftonbladet – 13 augusti 1853, sida 2

är tanken på att täfla med dessa utkorade andar, att säga till dem: Gif rum — äfven jag gör anspråk på en plats bland de utvalde. Äfven jag vill samtala med de lefvande, ärhundraden sedan mitt stoft förtärts af döden. Äfven jag — ack, Pisistratus! Jag önskar onkel Jack bade varit i Jericho, innan han förde mig till London och ställde mig midt ibland dessa verldens beherrssarela Medan min far talade vår jeg sysselsatt med förfärdigandet af några hänghyllor för dessa sutkorade andars; ty min mor, som alltid -var omtänksam då det gällde min fars beqvämligbet, hade förutsett behofvet af någon sådan inrättning i ett Kyrdt hus i London, och icke blott omsorgsfullt till staden medfört min lilla verklåda, utan denna morgon sjelf gått ut för att köpa rmaterislierna. Hejdande hyfvelm i sin fart öfver det glatta brädet, sade jag: Min bästa far, om jag i Pbilhelleniska inztitutet hade med lika mycken bäfvan som ni betraktat de väldiga personager som gått före mig, så skulle jag i all evighet ha förblifvit sisten i småbarnsklaässen.s Pisistratus, du är en lika stor uppviglare som din narmnel utropade min far, leende. Och låt oss-sen inte mer bry 038 om de der väldiga personagernals Och nu inträdde min mor i sin vackra aftonmössa, leende och vid godt lynne, ty hon hade just ställt i ordning ett rum åt onkel Boland, afslutat fördelektiga underhandlingar med tvätterskan, hållit konse!j med mrs Primmins om bästa sättet att undvika Lonldonerkrämares prejerier; och nöjd med sig sjelf och med hela verlden, kysste hon min fars öfver sina anteckningar lutade panna, samt tog derpå) plats vid tebordet, sora endast väntade sin presiderande gudomlighet; Med sitt vanliga galanteri steg onkel Roland hastig! upp med kitteln i hand, (vårt eget tekök, ty ARG ses enas fEnerete